Jag tycker om bilder "som växer". Det betyder att bilden blir bättre ju mer jag ser på den, och då jag kanske även upptäcker komponenter i bilden som jag kanske inte såg när jag tryckte på avtryckaren. Det här är en sådan bild. Jag satt med kameran riktad ut genom taxifönstret och tryckte av bilder när det kändes som en möjligtsvis bra bild. Ibland hann jag inte fånga motiven som flög förbi i tid, ibland hann jag.
Det gäller att försöka vila koncentrerat med ögonen. Oftast upptäcker jag ett motiv, men saknar ett moment som jag får invänta eller söka efter. Det kan vara en förgrund eller något som skapar balans i bilden. En fågel eller ett brunnslock. En person som går in i bilden, eller en lyktstolpe. Ofta handlar det bara om någon hundradels sekund, som jag har på mig att ta beslut om jag ska trycka på avtryckaren eller inte. Komposition går inte att tänka ut eller fundera så mycket på när man fotograferar "i farten", men som tur är sitter den naturlig och sker på automatik för mig. Harmoni eller disharmoni ... kameran snurrar och växlar inte bara mellan liggande/stående. Jag är ganska ointresserad av raka horisonter.
I det här fallet såg jag att skuggorna med taxichauffören och medresenären såg intressant ut, så jag ställde in skärpan på skuggan och inväntade något som saknades. Eftersom ljuset och muren vid vägen rörde sig då föraren svängde, valde jag att exponera precis innan chaufförens profil försvann. Jag hann bara i ögonvrån skymta att ett moment dök upp i överkant. När jag nu i efterhand granskar min bild ser jag att det var den amerikanska flaggan som smög sig in i mitt motiv. Om ni klickar på bilden kommer ni även att upptäcka att mönstret på väggen, ger min chaufför ett lätt leende ansikte. Om motivet varit stillastående och jag betraktat alla moment i bilden, hade jag inte skapat denna komposition. Men på det sätt den nu tillkom, blev den en bild som växer ...
En bild som växte för mig ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar