onsdag 23 februari 2011

Parasiter ...


Det är med sorg i hjärtat vi berättar för våra barn att vi kanske aldrig mer kan äta färska smultron och blåbär. Vi bor i stan, men hör egentligen hemma i skogen. Där tillbringar vi en stor del av vår fritid ... och drömmer om en framtid med en egen plats, inuti en ljuvlig skog. Nu hotar bandmasken vårt paradis.

Vår vision är att leva närmare naturen och tillbringa ännu mer tid i skog och mark. Så när framtidsvisioner om svåra tider för människan levereras i olika medier, har vi föreställt oss vårt liv även då ... i skogen. Vilka hot vi står inför är ovisst, men kanske blir vi utan ström, internet och eventuellt brist på annat som vi behöver. Vi får kanske finna nya sätt att försörja oss, värma oss och få mat på bordet. Men om man som vi, älskar allt vad naturen har att ge, så har det inte känts så illa ändå. Så länge vi kan finna skydd mot vädrets makter och törs äta och dricka det som våra marker bjuder kommer vi ändå ha ett drägligt liv.



Om vi inte hänger upp livskvalité på materiella ting så kommer strömavbrott med tekniska bekymmer inte förstöra glädjeämnena i våra liv. Naturkatastrofer, krig eller brist på jordens resurser, kommer tvinga oss alla att förändra livsstil inom en snar framtid, det är jag helt övertygad om. På vilket sätt livet kommer förändras kan ingen förutsäga, men oavsett vad som orsakar en livsstilsförändring så är den nödvändig.



Så dyker då denna parasit upp, som tar ifrån oss en stor del av vårt paradis. Ska vi inte längre kunna plocka bär och svamp utan att riskera våra liv? Det finns så mycket som jag kan leva utan ... men skogens lustfyllda och goda färska smaker? ... nej, nej, nej!!!


Jag hoppas så innerligt att detta inte ska vara sant, för vårt liv blir så mycket fattigare om dessa nöjen tas ifrån oss. Vi kommer inte sörja när flygresor ransoneras pga miljöpåverkan. Vi kommer inte sörja när klädpriser skjuter i höjden, och inga barn hemma hos oss kommer gråta när Mc Donalds slutar servera barnmeny tillsammans med plast från Taiwan.


Nej, vi drömmer om att få fortsätta njuta av skog och mark. Vi drömmer om att plocka korgarna fulla med bär att hälla ner dem i en skål mjölk till frukost. Vi drömmer om att få trä smultron på strån och att fortsätta kunna leta kantareller utan att bära handskar och oroa oss för att stekpannans hetta inte ska ha lyckats döda alla parasiter. Kan vi njuta av dem smörstekta utan att sitta och oroa oss över parasiterna de kanske innehöll före stekning? Kommer det vara roligt att plocka dem? Kommer de smaka lika gott när vi har parasiter i tankarna?


Jag är ju världens hönsigaste mamma. Kommer jag ständigt vara rädd nu i skogen med min klåfingriga 6-åring som vill pilla på allt? Att pilla på en flugsvamp och sedan stoppa in en lördagsgodis med samma hand, har vi redan testat ... och hur svårt ska det då inte bli att hålla fingrar och munnar från färska bär? En flugsvamp är ju ändå enkel att peka på och förmana dem att inte röra, men parasiterna går inte att se med ögonen. Vi kan inte säga att här får du plocka, men akta dig för dem där borta. 

Jag ber en bön att livsfarlig bandmask inte ska finnas i våra skogar. Att vi ska kunna lita på vår skog och att den inte kan kunna döda oss för att vi äter ett färskt smultron. Jag hoppas så innerligt att någon ska kunna bevisa att det garanterat inte finns livsfarliga parasiter i våra svenska skogar. Och när/om vi övertygas om det, hur ska vi hålla dem från vår natur?



Samtidigt som jag är så arg, besviken och ledsen ... är jag så lycklig över att våra barn ägnat hela sina små barnaår i skogen. De har fyllt sina "ryggsäckar" med smaker och upplevelser av färska bär och allt annat njutbart som skogen förhoppningsvis även framöver kan ge dem mer av. Har vi tur får vi ännu njuta mer av skogens färska mat, men kanske är det bara ljuva minnen som vi får hålla hårt om. Visst kan vi fortsätta äta kokta bär, men med små barn som lätt stoppar sina fingrar i munnen kommer vi nog inte tordas plocka bär på några år, om det finns risk för dessa parasiter.

Så när mina döttrar gråter med hela sina hjärtan, då har jag svårt att inte själv stämma in i gråten ...
Länk till information om bandmasken:   http://www.sva.se/sv/navigera/Djurhalsa/Zoonoser/Ravens-dvargbandmask-Echinococcus-multilocularis/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar