måndag 23 juni 2014

Semesterliv...


Ja vad gör man egentligen av sin semester?

Ja, jag kan då inte komma på något bättre...
än att traska på en äng eller ströva lite fritt
i vårt bedårande landskap
tugga på godsaker
beundra utsikten
mysa med familjen
och småspråka 
med främlingar och vänner
lite som det faller sig
...helt enkelt

*

:)

lördag 21 juni 2014

Plånboken...




Sydde mig en egen ny personlig plånbok.

Jag använde gamla lapptäckstyger som jag köpte mig för många många år sedan, i mina favoritkulörer + några andra restbitar från gamla kläder.

:)


fredag 20 juni 2014

Midsommarafton...


Jag vandrar en midsommarafton-ljum kväll
med blomster jag fyllt har min barm
och dottern vid sidan så busig och snäll
hon ler och håller handen om min arm

Vi fångar sköna blommor att sätta i vas
och ställa på vår balkong, som är våran oas
Så mjuka och klara kulörer vi får
vi plockar allt vi finner, där vi går

*

En midsommardikt som passar till melodin "Jag lindar av olvon".
Önskar er alla en riktigt Glad Midsommar!

tisdag 17 juni 2014

Inbrottet...


Kriminalpolisen letar efter spår
de granskar noggrant märken, damm och hår


Med allvar stort och med vår respekt
de sprider hopp och lugnar utan jäkt


Vår tillit vilar i polisens profession
för bevis de nu har samlat in till perfektion


Jag önskar ont i bov mot gott raskt inverteras
så generös och älskvärd tjuven konverteras

*

lördag 7 juni 2014

Saknade hemtjänstkollegan...


Hemtjänstafton. Kl 22 slutar vi jobba, men en kollega saknas. Kollegan är för oss andra helt ny. Vi vet bara hans förnamn och att han har ett jobb-mobilnummer. Vi vet inte vilka han gått bredvid, och vad han fått lära sig då. När han började sitt pass idag träffade vi honom inte trots att vi började samma tid som honom. Då visste vi inte om han ens kommit till jobbet, och det fanns då inga nummer eller ens ett fullständigt namn till hjälp för att söka honom. Som tur var nådde vi honom på en av jobbmobilerna (vi körde uteslutningsmetoden då och fick tag på ett nummer som han svarade på). 

Kl 21.55 har han inte inkommit till grupprummet, och svarar inte på telefonen han har. Vi lämnar nattrapport, och talar om att vi saknar en kollega som inte kommit in än med bil, rapport och nycklar. 

Vi dokumenterar och rättar vår TES. Vi ringer honom igen kl 22.15, men han svarar inte. Mina kollegor åker hem ... jag ska dokumentera lite till, men är så gott som klar. 

Natten har hämtat nycklar nu.... de saknar kollegans bil och nycklar till de gamla. Jag vill hem, men börjar uppriktigt undra om jag KAN åka hem. Vet han om att mobil, bil och nycklar måste lämnas in? ... även om han jobbar i morgon bitti? Han har ju inte lämnat någon rapport till någon av oss. Han kom ju inte in när han började... så vem vet hur han tänkte då. Eller ...har han kört på ett rådjur och kört av våta vägen? Det borde ta max 20-25 minuter att köra in till stan från där han jobbat...

Jag överväger vem jag ska störa eller ej. Chefen en sen fredagskväll? ... eller kan man verkligen bara åka hem och hoppas det löser sig? 

Jag testar ringa en gång till. Kl är 22.30. 
Han svarar!!! Säger att han snart är i stan. Jag förklarar lugnt för honom att han inte kan göra så här. Även om han har orsaker till att han blir sen måste han svara i telefon, eller ringa när han märker att han kommer bli sen, så vi kan lämna rapport och veta att allt är okey. 

Han frågar efter koder för att komma in. Jag frågar om han är långt bort. 5 minuter, säger han. 

Jag väntar 5 minuter. Sedan slår det mig att han kanske inte kommer in i huset, om han saknar den koden med. Jag vandrar mellan grupprum och husets entré tre gånger innan han kommer. Klockan är nu 22.42 och jag ser honom låsa bilen i regnet. 
-Halloj, hur går det för dig!? frågar jag, när jag öppnar entrédörren till min nya sommarkollega. 
Han ler och slår ner blicken. 
-Det går bra, men var lite svårt att hitta till tre av stugorna, svarar han. 
Vi går tillsammans till grupprummet, medan vi i korridoren presenterar oss för varandra, och jag förklarar varför det är så viktigt att kommunicera med sina kollegor. 
Vi behöver kunna nå varandra om något hänt, och jag kan ju inte åka hem och undra om min nya kollega ligger skadad med bilen i ett skogsdike (-Tack, mumlar han).... eller kanske har åkt hem med nycklar och bil (jag ser att han inte tänkt på det). Jag vet dessutom bara hans förnamn, så vi kan inte ens söka efter honom, eller ringa en privat mobil/telefon för att nå honom. Han verkar förstå problemet.

Vi gör korta anteckningar till morgondagens kollegor. Jag önskar honom en trevlig helg och ber honom släcka innan han går. Kl 22.47 går jag ner i källaren och byter om....