Jag engagerar mig mycket för människor och samhällsfrågor. Välfärd och miljö. Hållbarhet. Tänker ofta på helhetslösningar och konsekvenser av beslut och strategier som genomförs i stor och liten skala. Skulle gärna göra ännu större skillnad ...
Försöker just begripa kommunens prioriteringar för de gamlas måltider. Under de 9 år jag arbetat i hemtjänsten har det gjorts förändringar i flera omgångar. Just där jag jobbar, på landet, har de gamla fått behålla sina varma matlådor. Nu ska denna förändring göras även för dem. Det blir kalla matlådor levererade av Samhall.
Det betyder att de som idag får varma matlådor levererade varje dag av kommunens hemtjänstpersonal, som vid lunchtid ändå befinner sig 10 meter ifrån tillagningsköket (eftersom vi har vår rast där)... istället fr.o.m 1 feb ska få kalla matlådor levererade av Samhall till stugor och lägenheter på landet.
Det betyder att ännu en person, i ännu en enskild bil, ska åka runt till stugorna, som vi hemtjänstpersonal ändå gästar (då många behöver tillsyn/hjälp med att värma och servera maten eller medicin), med två kalla matlådor 3 dagar/vecka.
Den varma nytillagade maten kan vara en höjdpunkt för de äldre. Nu ska kunderna istället tvingas acceptera att stoppa kalla potatisar och proteiner kokta/stekta igår eller i förrgår eller ... (?) och hålla tummen för att den ska smaka mums efter några minuters snurrande i mikrovågor.
Då jag själv levererat kalla matlådor på samma vis tidigare, vet jag att de gamla sällan uppskattar den micrade maten på samma vis som den varma nylagade. Konsistensen på potatisen och vissa födoämnen förändras när den först kyls och sedan micras. Detta oavsett hur fina ekologiska ingredienser den innehåller eller hur fantastisk kocken är. Och om man bara äter en halv matlåda/dag, blir ibland den sista måltiden uppäten ca fyra dagar efter den tillagats.
Jag betvivlar att vi får ännu friskare och gladare människor i kommunen av denna åtgärd. Och med tanke på de extra bilfärderna (och personalen) som ska resa samma sträckor som hemtjänstpersonalen dessa dagar, undrar jag hur många kronor verkligen kommunen sparar.
Detta ska inte tolkas som kritik. Mer en undran över beslutet.
Många äldre är upprörda förstås. Och hur blir det för dem som inte vill bestämma sig en månad i förväg vad de vill ha till lunch? ... som till och med imorgon kan bestämma sig för på morgonkvisten att det verkar gott med panerad fisk och ris? Hur ska de göra nu? Det vet vi inte än... kan inte ge svar på.
Vad vinner Örebro Kommuns medborgare och samhälle på denna åtgärd? Och vad kostar detta i reda pengar, välfärd, näring, människors matglädje... och hur är hållbarhetsaspekten på detta? Konsekvensanalys har de säkert gjort. Nyfiken på hur den ser ut...
Tyvärr verkar Samhall inte ens ha ansträngt sig för att hämta upp beställningarna av maten innan den ska placeras i matlådan. Vilket betyder att skiftets första helg får kunderna kanske inte ens den mat de kryssat i att de önskar. Hittar de inte hem till de gamla... eller spar de personal och miljö där?
...bara en stilla undran...
Jag är övertygad om att ev konsekvensanalys är mer generellt gjord när ett sådant här beslut tas för ALLA kunder.
I detta fall har de säkert inte tagit med i beräkningarna att i en del av kommunen fungerar det idag så här:
* idag tar det 1 minut och noll restid (med miljövänliga ben) att hämta den nylagade varma maten från köket, som kan levereras och ätas inom 1 timma till alla kunder.
* Att leveransen vid alla besök hos kunder som även har hemtjänsthjälp i samband med maten, blir miljösnällare utan en extra billeverans med en ytterligare betald personal samt färdmedel och miljöutsläpp. Det kostar också att kyla och förvara maten.
* Det fåtal kunder som enbart har matlåda (utan hemtjänsthjälp) är så gott som alla kunder vi ändå passerar med våra bilar på väg till andra kunder... eller så promenerar vi idag bara 25 meter ifrån matsalen med deras matlåda till dörren. I dessa fall (som bor nära köket) noll miljöpåverkan och tre minuter från kök till köksbord.
Jag anar att när kostnader och konsekvenser räknats på, så har de säkert räknat generellt, utan att ta hänsyn till att situationerna i kommunen är olika, beroende på verksamhet, var de gamla bor, vilken hjälp de har i övrigt, samt var maten levereras ifrån idag. Deras lösning är säkert en rimlig lösning i många sammanhang, men inte överallt. Och om man sätter människornas välmående först, så finns det inte många som föredrar kalla matlådor före nytillägnad varm.
Jag är övertygad om att ev konsekvensanalys är mer generellt gjord när ett sådant här beslut tas för ALLA kunder.
I detta fall har de säkert inte tagit med i beräkningarna att i en del av kommunen fungerar det idag så här:
* idag tar det 1 minut och noll restid (med miljövänliga ben) att hämta den nylagade varma maten från köket, som kan levereras och ätas inom 1 timma till alla kunder.
* Att leveransen vid alla besök hos kunder som även har hemtjänsthjälp i samband med maten, blir miljösnällare utan en extra billeverans med en ytterligare betald personal samt färdmedel och miljöutsläpp. Det kostar också att kyla och förvara maten.
* Det fåtal kunder som enbart har matlåda (utan hemtjänsthjälp) är så gott som alla kunder vi ändå passerar med våra bilar på väg till andra kunder... eller så promenerar vi idag bara 25 meter ifrån matsalen med deras matlåda till dörren. I dessa fall (som bor nära köket) noll miljöpåverkan och tre minuter från kök till köksbord.
Jag anar att när kostnader och konsekvenser räknats på, så har de säkert räknat generellt, utan att ta hänsyn till att situationerna i kommunen är olika, beroende på verksamhet, var de gamla bor, vilken hjälp de har i övrigt, samt var maten levereras ifrån idag. Deras lösning är säkert en rimlig lösning i många sammanhang, men inte överallt. Och om man sätter människornas välmående först, så finns det inte många som föredrar kalla matlådor före nytillägnad varm.
