torsdag 29 december 2011

Tankar kring julen ...


-"Var har den där gamla härliga julstämningen tagit vägen nu för tiden?"

Det är en grann-dam som stoppar mig i soprummet någon vecka före jul. Jag känner henne inte väl, men hon undrar om jag vet varför den där rätta julstämningen inte infinner sig. Vi samtalar lite kring det hela. Själv tycker jag att vi har det både mysigt och fin julstämning hemma. Det enda vi verkligen saknar för att julstämningen ska kännas ultimat är snön. Samtidigt förstår jag henne och vi blir ståendes en stund filosoferandes över julfrågan, innan vi uttrycker en önskan om att snön ska komma och jag hoppas hon snart ska få njuta mer julstämning framöver.

Det finns många skäl till att den där härliga julstämningen kanske inte "blir som den var förr".  Handeln börjar annonsera julprylar redan i oktober, så den är ju inte direkt nyhetens behag i mitten på december. Nu för tiden är vi stressade upp till tänderna med egna och andras förväntningar att uppfylla inför julen. Förutom jobb, familj och vanliga fritidssysslor, ska vi kanske hinna med julmys på fritids, luciatåg och julbord på "lokal". Samtidigt ska vi fundera på lämpliga julklappar, adventskalendrar, städning av hemmet samt allt det där trevliga julmyset hemma eller med vänner som vi kanske också vill hinna med. Sedan kan förstås orsaken till avsaknad julstämning vara just att vi inte längre HAR den där stressen. Barnen blir stora, flyttar hemifrån och firar julen utomlands. Skiljer man sig eller förlorar sin livskamrat dessutom, kanske man står inför att ordna jul bara för sig själv för första gången ... vilket kanske både känns främmande och ... meningslöst?

Vi som står mitt i familjeliv med flera barn däremot, kanske vill allt det där som förväntas och erbjuds, men ändå tryter kanske både tiden och orken. Många orkar kanske egentligen inte med alltihop.  Nu för tiden har många familjer omformats i nya modeller, med ex- män och hustrur, bonusbarn, helsyskon och halvsyskon. Kanske är det nya sambos med föräldrar som önskar julbesök. Det är mamma och pappa varannan vecka för ganska många barn ... och det är inte alla som vill fira gemensam jul. Det betyder fler dagar att inboka för att hinna träffas och byta klappar. Fler almanackor och önskemål som ska tas ställning till, analyseras och enas kring efter bästa förmåga. Förhoppningsvis blir det smidigt och trevligt, men det är kanske oundvikligt att några får anpassa sitt julfirande efter andras önskemål och planering. Några blir sittandes ensamma på julafton ... inte bara dem som verkligen är ensamma, utan även dem som har familj och vänner.



För egen del vägrar jag stressa på julafton. Jag tänker inte fara åt det ena hållet på morgonkvisten och åt det andra på kvällskvisten. Nej Julefrid och julefröjd, vill jag ha. Och det är vad jag vill att mina barn ska få uppleva. Det viktigaste är inte att träffa alla just på julafton, utan att jag under julen träffar dem jag kan av mina nära och kära ... och att vi kan njuta av den stunden och varandra när vi har den oavsett om det är den 21:a eller den 27:e December.

Sedan har vi det där med julklapparna. Det kan vara svårt att ge varandra julklappar som vi gjorde förr, både för vi börjar få ont om idéer, samt brist på tid och ekonomi nog för lämpliga paket till "alla". Många vuxna beslutar sig för att sluta med julklappsbyte. Sedan duger det tydligen inte längre med symboliska eller enkla paket till en del sällskap. Klapparna kostar "skjortan" och helst ska man ha en hel bunt av dem. Eller ...? Då blir det kanske bara julklappar till barnen. 

Det är klart att pirret hos de vuxna inför jul sjunker, när vi varken får möjlighet att överraska eller överraskas, bara för vi blivit vuxna. Barnens pirr är stort och förväntningarna enorma och många föräldrar försöker varje år höja ribban för att tillfredställa barnens drömmar. Samtidigt vet vi ju allihop att man får dubbelt så mycket för pengarna om man väntar till mellandagsrean, och det dröjer kanske inte många jular innan det blir svårt att finna lämpliga gåvor till varandra? Nu för tiden köper de flesta det de behöver så fort de kan, oavsett om det är juni eller november. Förresten har människor nästan slutat med att uppskatta att få längta efter något. De flesta vill ha NU. Jag känner mig sällsynt som tycker att själva känslan av att längta är härlig!

Personligen tycker jag också att det där med shoppandet har gått helt överstyr. För julen SKA inte handla om att HANDLA. Julen ska handla om att vara tillsammans med och tänka på dem man bryr sig om. Julen ska handla om att ta sig tid för varandra, att göra något enkelt tillsammans, eller sända en hälsning över telefon, med julkort eller mail ... till dem lite mer svår-nådda. Julen ska handla om att få glädjas över varma tankar, att kunna ge och överraska ... och att få bli överraskad!

Jag blir ledsen när jag hör människor jämföra julklappar, som om prislappen var det viktigaste. Den bästa klappen jag kan ge någon,  är ju en personlig överraskning. Mina favorit-julklappar är sällan dem som kostat mycket, utan dem som någon valt av en specifik orsak just till mig.


Själv har jag i år verkligen fått njuta av julmys med familj och vänner. Jag har druckit glögg och lyssnat på julmusik. Jag har bakat lussebullar, marsipanfigurer och pepparkakor med mina döttrar. Jag har tillverkat julpynt, sjungit julsånger för de gamla (inom hemtjänsten) och tillsammans med familjen. Vi har ätit gott, läst högläsning för varandra och jag har delat ut julkramar till alla som velat ta emot dem. Vi har träffat släktingar och vänner, samtidigt som vi vägrat stressa ... utan tagit dem pö om pö under behagliga former. Visst har vi handlat en hel del julklappar, men alla är ändå genomtänkta ... inte bara inköpta för att vi "måste", utan just för att det är just det jag/vi ville ge!

Det gör mig glad att jag får ge små gåvor till dem jag håller av, även om det mest är just små enkla överraskningar och symboliska gåvor. För det behöver ju inte vara svårare än att ta med sig några hemgjorda chokladbitar i en liten fin ask. Ett egenhändigt sömmat förkläde eller något efterlängtat men ej uttalat (som en ny kudde, eller en bakskål som ersätter den spruckna ... något som jag vet att just DU behöver eller uppskattar). Sedan kan man förstås köpa nya dyra prylar som julklappar också, men då ska det ju finnas en anledning också. Nästa jul måste inte kosta mer än denna jul för att bli fantastisk.

Det är trevligt att så många passar på att ge okända människor och vår jord fina gåvor till jul. Vi kan skänka en slant till goda syften, i form av trädplantering, en get eller bidrag till en bypump. Vi kan skänka pengar till stadsmissionen eller cancerforskning. Och faktum är att vi blir fler och fler som förstår att uppskatta just vår möjlighet att GE.


Jag är så tacksam över allt fint jag har, och för den här fantastiska julen som jag har kunnat njuta i år med min familj. Jag har fått överraska och jag har fått bli överraskad. Jag har fått sprida värme och jag har fått ta emot värme. Och jag har fått ha julefrid nog att sitta still i soffan, med skön julmusik i öronen, en mumsbit i munnen och låtit ögonen vila på skuggspelet över julgranen.

Sedan måste jag få sända några extra varma tankar till alla dem som inte har familj eller vänner att njuta jul med. Till alla ensamma, och till alla dem som genomlider jobbiga jular, kanske med sorg eller sjukdom. Varma tankar till alla barn som har föräldrar med alkohol eller missbruksproblem, och till alla dem som vänder sina slantar för att klara sig genom sin jul.

Hur som helst krävs varken julgran, snö eller julklappar för att skapa julstämning. Ett tänt ljus kan vara allt som behövs för det. En julsång ger absolut den bästa julstämningen, och en innerlig kram eller omsorg från någon, är garanterat den bästa julklappen. 

Själv försöker jag ge bort en god handling varje dag, inte bara vid jul ... utan året om. Det är mycket enklare än man kan tro och behöver inte alls vara några hjälteinsatser. Även små goda handlingar kan vara avgörande för någon annan medmänniska. Det håller både Jesus och Sankt Nikolaus med om. ;)

... och kom ihåg att goda handlingar, handlar sällan om att handla med plånboken, utan med hjärtat ...

fredag 23 december 2011

Med en uppriktig önskan om en God Jul till er alla ...




Låt oss alla upptäcka 
skönheten i julen

Det vackra i det lilla
omtanken
kärleken
hemlighetsmakeriet
glädjen i att förbereda
Glädjen i att ge ...
och glädjen i att få överraskas.

Julstämningen
... som förhoppningsvis infinner sig,
oavsett om marken är grön eller täckt av snö.

Låt oss bjuda på uppriktig värme
mängder med leenden
kramar och omtanke
för nära och kära, 
men även för någon som är ensam.

Låt oss sitta stilla ner och bara lyssna och se ...
glädjas och njuta av varandras sällskap.

För nu är julen här ...
och jag önskar er alla uppriktigt
en riktigt fridfull, inombordsvärmande och glad  ...

GOD JUL!



Juleljusen tindrar inne och ute väntar gröten på sin tomte, i hopp om att den ska smaka. Julskinkan griljerad och avsmakad samsas med julemat och sötsaker i skåpen. Förväntansfulla barn somnar tidigt för att Julafton inte mer ska dröja. Småpyssel och pytte-prassel medan natten nalkas. Fridfull och spännande ... precis som den ska vara.

Jul för ensamma och hemlösa ...



För några veckor sedan fick jag i uppdrag av HandelsNytt att besöka Verdandi i Örebro och fånga bilder vid deras lussebak. Verdandi ger ensamma och hemlösa en plats att välkomnas till så gott som året runt, och just vid jul finns det många som kommer för att njuta julmat och gemenskap. Det är ett helt gäng med frivilliga som engagerar sig i Verdandis verksamhet, som drivs året runt i egna lokaler.

Vid mitt besök bakades det lussebullar och pepparkakor, och stämningen var varm mellan människorna, som bestod av både engagerade medmänniskor och besökare. Avspänt och trevligt, ja hemtrevligt helt enkelt.  

Så för dig som känner dig lite ensam eller vill visa din omtanke för dina medmänniskor är det bara att traska ner till öster i Örebro. I korsningen vid Betlehemskyrkan på Sturegatan, finner du en trevlig plats för sällskap. 

Verdandi hälsar dig välkommen med en önskan om en riktigt God Jul för oss alla!



måndag 19 december 2011

Återbruk- ReDesign blir julpynt



Idag visar jag er ett av de papperspyssel jag presenterat för eleverna inför vår workshop med återbruk av papper. Den är skapad av en vanlig dagstidning, samt pärlor från gamla halsband som trätts på en ståltråd. Kan bli hur lång eller kort som helt. En liten "pappersfjäril" och några pärlor eller knappar blir en fin julgransdekoration, och en lång radda kan bli till en krans eller girlang. Roligt och fint pyssel som fungerar så fort du lärt dig vika papper! 

söndag 18 december 2011

Julstämning ...




Sju dagar före julafton
vi burit hem vår fina gran

vi fyllt den, klätt den
med vårt glitter

Hängt upp kulor
under fnitter

Ner från vinden har vi burit
lådan med vår julpyntsgömma

Ting som köpts och annat pyssligt,
sån´t som vi inte vill glömma

I vårt fönster skymtar stjärnan
som berättar julens saga

Ute snö så efterlängtad
faller mjuk och oss behaga

Ja, nu har vi lagt på dukar
ja nu slipper vi nog strul

Vi har förberett, och kan nu njuta
varm och stämningsfuller Jul!


Vi brukar vänta till den 23:e December med att finna och pynta julgranen. Men i år beslutade vi oss för att ordna den till 4:e advent, för att slippa stressen på slutspurten, inför julafton. Nu står hon där grön och grann, med sin härliga skogsdoft och sockervatten i julgransfoten. El-ljusstaken från ICA har vi pyntat i personlig stil, och snögubben får sällskapa bredvid vår välgångs-bringande kines i fönstersmygen. Snön som inte synts på flera dagar började idag sakta singla ner från himlen, och vi hoppas få se lite mer av den till jul, för utan snön blir sig julen inte riktigt lik. Fruktskålen som min mors bortgångne man drejat, vilar på en riktigt gammal stjärneduk som en gång pyntat en gammal skomakarelampa. På fönsterbrädan samsas en och annan porslinstomte. En som påminner mig om givaren ... en gammal julklapp från min mormorsfar. Några av de andra är döttrarnas, med bara något år "på nacken".

Ja på jul samsas nya och gamla traditioner och seder. Det är en salig blandning av gamla historier och minnen. Traditioner som bär grund från bland annat kristus och tomten, som presenteras mer eller mindre i nya och gamla former och varianter. Hem-tillverkat pyssel får sällskapa nyproducerat, designat och massproducerat. Hemlagat och hembakt förbereds samtidigt som vi storhandlar.

Jag visar bild på vår julstämning. En mörk, illustrativ och varm bild, som kompletterar inredningstidningarnas krispigt vita julerum. Visst är de fina de med ... men jag kan inte låta bli att undra när den där vita trenden äntligen ska ta slut och övergå till lite mer blandade stilar. Jag längtar efter att få se mer variation. Murrigt, färgsprakande och personligt uttrycksfulla hem kunde få komplettera de vita och strama hemmen emellanåt. 

Idag har vi tänt det fjärde ljuset i adventsljusstaken och barnen räknar ner dagarna fram till dopparedagen. Julstämningen har vi, och den är skön att vi redan fångat! 


Önskar er alla julefröjd den sista arbetsveckan innan julefriden infaller!


Klicka gärna på bilderna för att se dem lite större.

tisdag 13 december 2011

Workshop- Återbruk



Idag har jag haft ännu en härlig workshops-omgång, denna gång med klass 2 på Hannaskolan i Örebro. Jag har förutom det idag även porträtterat de återstående personerna ur Unionens personalstyrka under eftermiddagen. Men dessa bilder kan jag inte visa er ännu.

På bilderna här skymtar lite av elevernas arbete med materialen som skulle åkt i soporna om vi inte pysslat med dem. Övervägande alster blev till julpyssel, men även en del oväntat spännande saker skapades under dagen. Vad sägs om ett kakfat på fot med lock?! (tyvärr hann jag inte fånga det på bild). 

Alla barn var positiva och kreativa, och det verkade som de hade riktigt kul! 


En kille hade dock fått med sig ett färdigt "pysselkitt" från Panduro hemifrån. Jag har egentligen inget emot sådana kit (även om jag tycker det är roligare med pysselprojekt som bejakar egna initiativ och idéer), men idag fick han med sig sitt material hem igen. Detta av två skäl: För det första var ju avsikten att vi främst skulle arbeta med material som annars skulle slängas (Panduros kit var helt nyproducerat material). Det andra skälet är att jag vill uppmuntra barnen till egen kreativitet. Nu frågade pojken om jag ville följa instruktionerna som medföljde och hjälpa honom pyssla ihop materialet så den blev "som den skulle". Jag sa att, "Idag gör vi faktiskt inte så. Endera tar du med dig allt hem igen och pysslar ihop det hemma i sällskap med en annan vuxen eller kompis. Eller så får du använda materialet (även om det inte var tänkt så) ... men då får du pyssla ihop något på egen hand. Då blir i alla fall det färdiga resultatet något du skapat!". Han valde att plockaundan materialet och "hänga på" ett gäng killar som redan var i full fart med inspirerat pyssel.

Imorgon blir det ännu ett pyssel-pass, denna gång omgång 2 med klass 1. Sedan får jag fortsätta omhänderta bilder från olika fotograferingar. Jag har gjort en del fotograferingar på sistone som jag inte har skrivit om här inne på bloggen. Några är pågående projekt, och andra väntar på att publiceras. Ja och så finns det en massa andra tankar och alster som jag gärna skulle vilja göra inlägg om, berätta för er och visa, men dessa väntar på tiden och prioriteringen som krävs att ordna dem. 

Det är ju full rulle på livet. Förutom fotouppdrag, hemtjänst och Skapande skola-projekt är det födelsedagskalas, julpyssel på hemmafronten och myskvällar i skolan, samt familj och vänner som önskar lite umgänge. Däremellan så vill man få fint hemma, äta något gott, motionera eller bara njuta av en soft stund i naturen, med en bok, familjen ... eller spela lite piano eller fiol. 


Jag vill alldeles för mycket! 

Jag hinner inte med ens hälften av allt jag vill och planerar ... men så länge nästan allt jag gör är inspirerande, utvecklande, roligt och givande, så tänker jag inte alls klaga. Jag älskar mitt liv!

Efter dagens jobb har vi ikväll lånat ut en dotter till en kompis, ordnat en liten julbordsliknande middag, njutit av TVs luciakör, bakat julfigurer av marsipan, tvättat långa hår som annars blir till trassel och skapat både inbakade- och fyr-flätor innan läggdags.

Livet är underbart och snoigt. Att hinna njuta av det man gör och dessutom få till lite julstämning känns fint så här på Lucia!


lördag 10 december 2011

Min Rönn-almanacka 2012!



Minns ni mina rönnbilder?
Igårkväll fick jag för mig att beställa nästa års almanacka genom www.personligalmanacka.se!

Jag har tidigare gjort almanackor hos dem, men det var innan man kunde ordna en egen bild. Nu fick jag äntligen möjlighet att använda en av mina rönnbilder. Det är också trevligt att man kan justera innehåll och upplägg på almanackan!

Ser mycket fram emot att få den med posten om ca två veckor. Här har ni deras digitala bild som visar mig hur den kommer att se ut. Visst blir den fin! 


Länk:

Läkare och läkarbilder ...




Så här i tider när de flesta verkar vara förkylda eller drabbade av olika fysiska besvär passar jag på att visa några bilder främst på läkare. Bilden ovan är en läkarbild fotograferad för Arbets- och MiljöMedicinska Kliniken i Örebro. Jag anlitades som fotograf för att skapa symbolbilder på en mängd olika motiv till deras nya hemsida. 

Bilderna nedan fotograferade jag för Praktikertjänst räkning. Bilderna är fotograferade på Odenplan i Stockholm och målet var att locka fler läkare att ansluta sig till Praktikertjänst.

Själv har jag tidigare i veckan varit deckad i en rejäl förkylning. Som tur var gick den raskt åt rätt håll, så nu är jag på benen sedan några dagar tillbaks, även om jag fortfarande har lite skorv i halsen och måste snyta mig emellanåt. Idag har jag tyvärr gjort illa min högra fot, och skulle bra gärna träffa en läkare. 

Ikväll nöjer jag mig dock med att ta en titt på några av de trevliga läkarna jag fick möta på detta fotouppdrag, och hoppas jag får möta en lika trevlig och engagerad doktor om jag tar mig till vårdcentralen någon dag framöver med min onda fot. Klicka gärna på de liggande bilderna för att se dem större.






torsdag 8 december 2011

Första snön och Skapande skola-projekt!



När jag vaknade imorse var marken täckt av snö. Flickorna flög upp ur sina sängar, för att glädjas över snön, och för att sedan nyfiket öppna luckorna i sina adventskalendrar.

Några timmar senare befann jag mig på Hanna-skolan tillsammans med 25 nyfikna sjuåringar på en stor röd matta. Meningen var att detta skulle vara min första workshop tillsammans med halva klassen i åk 1, men eftersom fröken hastigt blivit sjuk fick det bli helklass och med en plötsligt inringd resurs som hjälp om kaos skulle uppstå. Tema för vårt  Skapande Skola- projekt är "Slöjd & återbruk", och denna första omgång hade jag bett eleverna ta med framför allt papper att återbruka till nya kreationer.

Det hela gick fantastiskt bra!

Nästan alla elever hade med sig material att arbeta med. Några hade med sig sprängfyllda kassar med material att återbruka. Hela klassen arbetade flitigt på, både med egna projekt och uppgifter som jag  presenterat och föreslagit dem. Inte en enda verkade ha svårt att komma igång, även om en del behövde hjälp att få till sina kreationer.

Innan vi nått fram till lunchdags hade eleverna skapat en mångfald av spännande alster. Här fanns girlanger i olika storlekar och längder, datorer av äggkartonger, sparbössor av gräddförpackningar och julkort av montage och om-målade reklambilder. Någon ordnade sig en statyett-man med påklistrad elgitarr av en lång kartongrulle och någon annan pyntade en liten ask med paljetter och knappar. Någon ordnade en väska av sina pappersmaterial, och en kille sydde fast röda ögon på en svart bit tyg, med ambition att skapa sig en fin ansiktsmask.

Jag hjälpte en lång stund en rar liten kille att få till en knepig liten skapelse av ett grovt kartongrör som pyntades med 9 stycken blåa kartongbulor, som fästes med grön ståltråd. Han var mycket bestämd  och visste precis hur den skulle se ut.Vad det egentligen var som vi skapade vet varken han eller jag ... men det är egentligen ganska ointressant, för han var mycket nöjd med sin unika skapelse.

När jag lämnade Hanna-skolan för den här gången, hade det just börjat snöa intensivt. Flingor stora som enkronor föll mjukt genom luften, och eleverna tjoade och skrek av glädje. De började genast forma snön till små snögubbar och snöbollar. Ett gäng elever sprang med gapande munnar och försökte fånga in snöflingor i munnen.

Kameran hade jag inte med. Mina händer var fulla med mina kassar med material till min workshop, och när jag några timmar senare fick möjlighet att fotografera hade mörkret börja falla och snön slutat falla.

Jag gillar spår ...
och tänk att plogbilen redan var ute och plogade!