lördag 30 november 2013
Reko konversation...
Vi sitter några stycken vänner och småpratar om prioriteringar kring ekologi och miljöfrågor.
Det finns så många märkningar nu i butikerna och debatter kring vad som skadar miljön och hur stor miljöpåverkan det innebär under produktion och frakt. Det kan vara svårt att veta vad som är bästa miljövalet. Har vi koll på vad alla märkningar innebär? Ska man välja produkter med märkning KRAV eller Fairtrade, Svanen eller Falken, Änglamark eller eko ... eller istället lusläsa innehållsförteckning och ta reda på avstånd från produktionen? Hur tänker vi kring köttkonsumtion? Väljer vi att äta mindre kött, prioriterar ekologiskt/närproducerat kött och ekologiska ägg? Äter vi tigerräkor? Vi pratar om fiskpinnar som flygs till Kina bara för att få sin panering, och hur svårt det kan vara med kräsna barn som bara vill äta ett visst märke eller en viss sort ... kanske varken den mest nyttiga eller miljövänligaste produkten.
Vi diskuterar hur vi tänker vi kring de ekonomiska utökade kostnader som de miljövänliga valen ibland innebär. Om vi har en låg inkomst eller är ensamstående med flera barn kan det vara svårt att ha råd med den ökade kostnaden som miljövalet ställer på oss i butiken. Några handlar nästan bara "reko" produkter, medan någon annan väljer ekologiska produkter bara ibland för att visa sitt stöd, men handlar de billigare för att man inte har råd med de där extra kronorna som miljöprioriteringen skulle innebära.
Vi pratar om vilket ansvar vi har som konsumenter och vilket ansvar som butikerna och beslutsfattarna tar eller borde axla för att göra det enklare för oss konsumenter att "göra rätt". Vi pratar transportsträckor och dess miljöpåverkan. Någon föreslår att det borde vara avståndsskatt på produkterna, så att de inte färdas så långt utan påverkan på priset.
Samtalet får ett abrupt slut när en av oss plötsligt utbrister:
-Förresten! Vet ni att jag åker några dagar till Afrika innan jul? Det kostar bara 500 kronor!
*
Naturskyddsföreningen ger svar: http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/jordbruk/eko/8-satt-att-doda-myter-om-ekologiskt
tisdag 26 november 2013
Porträtt...
Idag har jag fångat ännu en porträttbild för Melins-fastigheter. Denna gång på nya vaktmästaren, Lars-Erik, som for från Hallsberg för porträttering vid Melins i Örebro. Jag drog upp min vita bakgrund på trottoaren vid Vasatorget och nyttjade frisk luft och naturligt ljus för ett piggt porträtt i kylan. Melins föredrar färgbilder, men jag envisas med att visa er porträtt i svartvitt.
I övrigt jobbar jag mot nya kunder med spännande/trevliga uppdrag, har en föreläsning att förbereda och andra projekt som pockar på min uppmärksamhet. Förutom det ägnar jag mig åt hemtjänstpass, när jag inte hjälper töserna med läxor, letar täckbyxor och skridskor, samt röjer inför byte av fönster och renovering av kök. Dessutom försöker jag hinna skapa lite ReDesignade produkter innan jul. Kanhända får ni se lite av mina senaste alster här på bloggen inom kort!
*
fredag 22 november 2013
Välkomna till Örebro Kulturnatten!
Tillsammans med alla dessa eminenta konstnärer ställer jag ut en gammal favorit!
Varmt välkomna till Örebro Kulturnatten!
måndag 18 november 2013
Mood...
Morgonpromenad i rofylld stad. Jag har följt mina flickor till skolan, och tagit med kameran för jag inte har någon tid att passa. Det är mulet och dova färgtoner på min väg. Höstkulörer, trots att det är november och skymt av frost i morgongräset. Vindstilla.
Som en paus i livet, vandrar jag och glömmer verkligheten. Jag hamnar i det vackra tomrummet. Fångar min fantasis bild av verkligheten. Träd och löv. Kulörer och gråskalor. Ljus och mörker...
*
Arbetsdag tillsammans med mina bilder från senaste uppdraget, ett bildreportage. Får ett nytt trevligt uppdrag på morgonkvisten. Tackar nej till en bröllopsfotografering nästa helg. Ordnar faktura för senaste fullföljda uppdraget. Fortsätter med urval och bildbehandling av reportaget.
Skönt att i lunchen pausa i mina diffusa stämningsbilder. Betrakta och känna efter. Låta fantasin och tankarna vandra... innan jag strax återgår till mina konkreta bilder från uppdragen. Ikväll när vi ätit middag och flickorna fått hjälp med läxor och sin instrumentträning, levererar jag ett gäng bilder till min kund. Bilder från verkligheten med motiv i fast form. Skarpa. Förhoppningsvis förmedlar även de stämningen jag fångade tillsammans med barn och vuxna under en tidig morgontimma helt nyligen.
Tycker om att fånga personligheter och stämning, och har alltid varit mer intresserad av innehåll än yta. Ljuset, kompositionen, kontrasten, skärpedjupet och färgerna...
förstärker känslorna och stämningen...
*
onsdag 13 november 2013
Fairtrade-fika ...
Idag publicerar jag en bild jag fotograferade för HandelsNytt under "Faitrade-fokus" 7-20 Oktober. På ICA-Jouren i Askersund fångade jag porträtt på butiksansvariga Agnetha Dexklev tillsammans med sina arbetskamrater, när de fikade i personalrummet. De lyckades få ihop 11 Fairtrade-produkter till sin förmiddagsfika på Fairtradeprodukter, och tävlade med sitt deltagande i ett av Fairtrade-evenemangen. Trevligt och gott, både för själen och smaklökarna.
Personalrummet var inte stort, och kunden önskade porträtt på Agnetha med övriga fikande arbetskamrater i en stående bild beskuren nästintill kvadratisk. Jag fick sedan smaka Fairtrademärkt kaffe, frukt och godis. Ja och så Agnethas supergoda kladdkaka!
Vill ni kanske prova att baka och smaka på en Fairtrade-kladdkaka?
Här följer Agnethas recept:
Fairtrade-kladdkaka 12 personer
(150 C 35-40 min)
200g Anthon Berg 72% choklad
1,5 dl ICA eco olivolja
3 kravmärkta ägg
2,5 dl fairtrade rörsocker
2 dl ICA eco vetemjöl
1 tsk vaniljsocker
0,5 tsk flingsalt
Bryt chokladen i bitar och smält den. Rör ner olivoljan. Vispa ägg, vaniljsocker, rörsocker och flingsalt lätt. Blanda i chokladsmeten och rör ner mjölet. Häll smeten i en form med avtagbar botten. Grädda nederst i ugnen i 35-40 minuter. Låt svalna på galler och ställ några timmar i kylskåpet före servering.
Här kan du läsa mer om Fairtrade
lördag 2 november 2013
Allhelgonadagen...
Vackra tankar
till alla dem
som inte längre vandrar...
Vi uttalar alla deras namn.
Säger namnen högt
eller tyst inombords.
för att de ska veta
att vi minns...
Vi hedrar deras minne
genom att tända ett ljus
och tänka på tider
då de vandrade...
tillsammans med oss.
fredag 1 november 2013
Allhelgona Halloween...
Visst är det roligt att klä ut sig, att samla vänner i en högtidlig fest ... Vi kan pyssla busiga girlanger, baka godsaker och dekorera dukarna. Ja och kanske på ett gemensamt tema?! Det blir roligt och kreativt! Skräck och äckliga saker? Ja vi kan köpa vackra stora pumpor och skära ut fina busiga ansikten och tända ljus i dem, det blir mysigt. Ska det vara lite äckligt också? Kiss, bajs och blod ... och lite obehagliga sår? Ska vi se ut som monster och demoner? Döden och djävulen? Kanske ska vi också vara lite elaka? Knacka dörr och bus skrämma bekanta och kanske även några främlingar? Om de inte ger oss godis kan vi förstöra vi något de äger... i alla fall litegrann? Vi kan slänga toapapper eller ägg på deras dörr? Toppen! ...
HALLOWEEN! ropar butikerna. ALLA ska köpa våra billiga saker i mängder nu på skräck och äckeltema, för att använda under en kväll om året (Det blir som en ny julafton! Köphysteri!). Köp orangea och svarta gardiner, plastmasker i form av döden och varulvar. Blod på tub och på burk. Spindelväv på burk. Bakelser, godis och smycken med självlysande dödskallar. Vi kan göra godis som ser ut som bajs! Vi måste ha en häxkittel till läsken. Rökmaskin, så det blir spännande dimma! ALLA kommer vilja ha och vara med. Toppen! ...
*
Allhelgonaafton och allhelgonadag. Höst. Eftertanke. Ro och frid i lugn gemenskap eller ensam. Tända ljus på gravplatser där älskade vilar. Tända ljus på borden och i kyrkornas hållare. Samtal över tekoppar eller öppna eldar vid vattendrag där bränd aska sjunkit och fyllt vattendragen av våra älskade. Tid att ägna åt sorg, ensamhet, ilska och tacksamhet. Svåra känslor ska få utlopp. Tid att visa de döda vår respekt. Tid fylld av vemod, kärlek och tårar som kanske äntligen behöver få rinna...
Låt oss inte blanda ihop Halloween med Allhelgonahelgen. För de kompletterar inte alls varandra och borde inte infalla under samma vecka på hösten. Fler och fler väljer att fira Halloween ISTÄLLET för allhelgona. De väljer att ha sina Halloweenfester på Allhelgonaafton eller Allhelgondagen. Vem har lust att ägna tid åt att sörja när man kan ha fest?
Jag vill det!
Det är vackert att tillåta de där svåra känslorna att få finnas. Det är fint att få plocka fram de där minnena från förr, som får en att skratta och gråta. Och hur ska vi kunna uppskatta vårt nu med dem vi har kära, om vi ständigt bara ska stressa runt i vår vardag och inte våga se in i oss själva. Vårt eget mörker och vårt eget ljus? Jobbigt? Javisst! Men viktigt... ack, så oerhört viktigt. Och om vi får behålla och vårda vår Allhelgona högtid, så vet vi att vi inte är ensamma om att sörja och uppskatta. Vi ser alla ljus som brinner för alla dem som någon har kär. Att de betyder något även sedan deras livsgnista slocknat. Som en vacker gest och ett brott i vår tid som så gärna vill roa och underhålla oss. Få oss att glömma, att det enda som verkligen betyder något är kärlek och vänskap.
Jag tycker det är oerhört viktigt att vi behåller vår Allhelgonahelg, och traditionen att vi viker en stund för att tänka på dem som inte längre vandrar ibland oss. Det vill vi att våra barn och ungdomar också gör. Vi vill att de tänder ljus på våra gravar en gång... eller tänder ett ljus hemma på allhelgonahelgen. Ägnar oss en tanke.
Men viktigast av allt är nog att de som vill fira Halloween visar respekt för omvärlden och dem som inte uppskattar främlingar i monstermasker på allmänna platser i mörkret. Och viktigast av allt att de inte behöver bli "dörrknackade" under årets få vikta traditionstimmar, när vi sörjer människor vi älskar som vi inte längre kan hålla om. Betänk att det finns gamla och svaga hjärtan som kan brista om de blir skrämda från vettet. Betänk att det är förbjudet att förstöra andras egendom och att någon måste städa efter all nedskräpning. Roligt för vem, och på vems bekostnad? Tänk om du knackar dörr och ropar "bus elle godis", till en människa som just tänt ett ljus för att få vara ensam med sin sorg över en mor eller far... en man eller hustru ... eller ett barn som nyligen dött? ... eller efter många års ensamhet efter att den enda älskade inte längre finns här på jorden. Jag har hört att en symbol för att man är med på "Bus eller godis" är om man har en tänd lykta utanför sin dörr (tänd pumpa vore väl det tydligaste!). Fungerar i alla fall om man bor i hus.
Så visa respekt för dem som inte vill delta i äckel och skräck, även om du tillhör skaran som älskar Halloween. Skräm bara människor som du vet uppskattar det. "Bus eller godis" hoppas jag att vi lämnar därhän... det är nämligen ingen tradition vi behöver här i Sverige. Vi har ju våra påskgummor och påskgubbar som hälsar oss så trevlig "Glad Påsk!". Är det inte en trevligare tradition att bevara? Halloweens variant är ju inte en vänlig gest i förhoppning om sötsaker som tack för ett enkelt brev och en glad hälsning. Nej här hotar vi dem vi knackar på för att få sött. En stor skillnad anser i alla fall jag. Är ni ett kompisgäng som gillar att kasta ägg på varandra och städa dagen efter, så håll det för er själva. Blanda inte in människor som inte uppskattar det.
*
Hur gör vi i vår familj kanske ni undrar?
Halloween:
Eftersom jag själv inte var ett barn av min tid, vill jag låta mina barn vara det... men de får all information om varför jag känner som jag gör och var min gräns som förälder går. De vet vad som skiljer Halloween från Allhelgonafirandet. De vet vad jag tycker om dem och varför jag känner som jag gör. Jag gillar inte kommersgrejen med Halloweenprylar och jag har både kräkfobi och är kräkmagad. Kiss & bajshumor är inget för mig och i kombination med måltid blir det inte bättre. Men kreativitet uppmuntrar jag, så eget pyssel och kläder vi själva sytt är ju bara trevligt. Att motiven skiftar gör mig inget. De får skapa "äcklig" mat, bara de hittar på den själv och inte jag behöver delta (maken är inte heller road). Festlig stämning, lite smink och godis, men vi är hemma i lugn och ro. Tända ljus i minipumporna och kanske en film (de väljer sällan skräckgenre... i år blev det en "söt" barnfilm). Jag vill inte att barnen går på kompisars Halloweenfester under allhegonaafton/allhelgonadagen (det är helt enkelt fel dag att välja för Halloweenfest anser jag ... men annars går det bra). "Bus eller godis" har det aldrig varit tal om, men det skulle jag inte gå med på om de ville. Jag skulle säkert glatt hjälpa till med bakelser i form av spöken eller sy svarta vimplar inför kvällen om jag har tid och ork, och barnen bad mig. Jag tycker visst de kan få klä ut sig, även om jag nog skulle lägga mig i om de ville ha groteska masker (det vill de som tur är inte). De får roa sig kungligt på kompisars Halloweenkalas. Det är inte det som det handlar om... men jag vill nog att de vet vad de klär ut sig till. Vad det betyder och står för. Man kan ju faktiskt också klä sig till vad som helst. Nyttja tillfället för att få låtsas vara någon annan för en kväll.
Allhelgona:
På Allhelgona ägnar vi en stund åt att tänka på och prata om de människor som vi inte har kvar i den här verkligheten. Vi tänder ljus hemma, kanske åker vi en sväng och kikar på tända lyktor på kyrkogårdar, eller tänder en brasa vid sjön där vi har en kär vän som vilar. Njuter av lugnet, fladdrande lågor och kikar på natthimlen (hemma brukar vi ibland krypa ihop en stund på balkongen under en filt hela familjen).
Vi vill väl ändå inte ha något Allhelgona Halloween?
För i mina ögon har Halloween inga inslag av att handla om respekt för döden eller våra känslor av sorg. I Halloween tänker ingen på vänner och anhöriga som inte längre vandrar på jorden med oss. Så låt inte denna moderna "tradition" äta upp vår vackra stund.
Vår vackra Allhelgona...
Med önskan om en fin helg!
*
HALLOWEEN! ropar butikerna. ALLA ska köpa våra billiga saker i mängder nu på skräck och äckeltema, för att använda under en kväll om året (Det blir som en ny julafton! Köphysteri!). Köp orangea och svarta gardiner, plastmasker i form av döden och varulvar. Blod på tub och på burk. Spindelväv på burk. Bakelser, godis och smycken med självlysande dödskallar. Vi kan göra godis som ser ut som bajs! Vi måste ha en häxkittel till läsken. Rökmaskin, så det blir spännande dimma! ALLA kommer vilja ha och vara med. Toppen! ...
*
Allhelgonaafton och allhelgonadag. Höst. Eftertanke. Ro och frid i lugn gemenskap eller ensam. Tända ljus på gravplatser där älskade vilar. Tända ljus på borden och i kyrkornas hållare. Samtal över tekoppar eller öppna eldar vid vattendrag där bränd aska sjunkit och fyllt vattendragen av våra älskade. Tid att ägna åt sorg, ensamhet, ilska och tacksamhet. Svåra känslor ska få utlopp. Tid att visa de döda vår respekt. Tid fylld av vemod, kärlek och tårar som kanske äntligen behöver få rinna...
Låt oss inte blanda ihop Halloween med Allhelgonahelgen. För de kompletterar inte alls varandra och borde inte infalla under samma vecka på hösten. Fler och fler väljer att fira Halloween ISTÄLLET för allhelgona. De väljer att ha sina Halloweenfester på Allhelgonaafton eller Allhelgondagen. Vem har lust att ägna tid åt att sörja när man kan ha fest?
Jag vill det!
Det är vackert att tillåta de där svåra känslorna att få finnas. Det är fint att få plocka fram de där minnena från förr, som får en att skratta och gråta. Och hur ska vi kunna uppskatta vårt nu med dem vi har kära, om vi ständigt bara ska stressa runt i vår vardag och inte våga se in i oss själva. Vårt eget mörker och vårt eget ljus? Jobbigt? Javisst! Men viktigt... ack, så oerhört viktigt. Och om vi får behålla och vårda vår Allhelgona högtid, så vet vi att vi inte är ensamma om att sörja och uppskatta. Vi ser alla ljus som brinner för alla dem som någon har kär. Att de betyder något även sedan deras livsgnista slocknat. Som en vacker gest och ett brott i vår tid som så gärna vill roa och underhålla oss. Få oss att glömma, att det enda som verkligen betyder något är kärlek och vänskap.
Jag tycker det är oerhört viktigt att vi behåller vår Allhelgonahelg, och traditionen att vi viker en stund för att tänka på dem som inte längre vandrar ibland oss. Det vill vi att våra barn och ungdomar också gör. Vi vill att de tänder ljus på våra gravar en gång... eller tänder ett ljus hemma på allhelgonahelgen. Ägnar oss en tanke.
Men viktigast av allt är nog att de som vill fira Halloween visar respekt för omvärlden och dem som inte uppskattar främlingar i monstermasker på allmänna platser i mörkret. Och viktigast av allt att de inte behöver bli "dörrknackade" under årets få vikta traditionstimmar, när vi sörjer människor vi älskar som vi inte längre kan hålla om. Betänk att det finns gamla och svaga hjärtan som kan brista om de blir skrämda från vettet. Betänk att det är förbjudet att förstöra andras egendom och att någon måste städa efter all nedskräpning. Roligt för vem, och på vems bekostnad? Tänk om du knackar dörr och ropar "bus elle godis", till en människa som just tänt ett ljus för att få vara ensam med sin sorg över en mor eller far... en man eller hustru ... eller ett barn som nyligen dött? ... eller efter många års ensamhet efter att den enda älskade inte längre finns här på jorden. Jag har hört att en symbol för att man är med på "Bus eller godis" är om man har en tänd lykta utanför sin dörr (tänd pumpa vore väl det tydligaste!). Fungerar i alla fall om man bor i hus.
Så visa respekt för dem som inte vill delta i äckel och skräck, även om du tillhör skaran som älskar Halloween. Skräm bara människor som du vet uppskattar det. "Bus eller godis" hoppas jag att vi lämnar därhän... det är nämligen ingen tradition vi behöver här i Sverige. Vi har ju våra påskgummor och påskgubbar som hälsar oss så trevlig "Glad Påsk!". Är det inte en trevligare tradition att bevara? Halloweens variant är ju inte en vänlig gest i förhoppning om sötsaker som tack för ett enkelt brev och en glad hälsning. Nej här hotar vi dem vi knackar på för att få sött. En stor skillnad anser i alla fall jag. Är ni ett kompisgäng som gillar att kasta ägg på varandra och städa dagen efter, så håll det för er själva. Blanda inte in människor som inte uppskattar det.
*
Hur gör vi i vår familj kanske ni undrar?
Halloween:
Eftersom jag själv inte var ett barn av min tid, vill jag låta mina barn vara det... men de får all information om varför jag känner som jag gör och var min gräns som förälder går. De vet vad som skiljer Halloween från Allhelgonafirandet. De vet vad jag tycker om dem och varför jag känner som jag gör. Jag gillar inte kommersgrejen med Halloweenprylar och jag har både kräkfobi och är kräkmagad. Kiss & bajshumor är inget för mig och i kombination med måltid blir det inte bättre. Men kreativitet uppmuntrar jag, så eget pyssel och kläder vi själva sytt är ju bara trevligt. Att motiven skiftar gör mig inget. De får skapa "äcklig" mat, bara de hittar på den själv och inte jag behöver delta (maken är inte heller road). Festlig stämning, lite smink och godis, men vi är hemma i lugn och ro. Tända ljus i minipumporna och kanske en film (de väljer sällan skräckgenre... i år blev det en "söt" barnfilm). Jag vill inte att barnen går på kompisars Halloweenfester under allhegonaafton/allhelgonadagen (det är helt enkelt fel dag att välja för Halloweenfest anser jag ... men annars går det bra). "Bus eller godis" har det aldrig varit tal om, men det skulle jag inte gå med på om de ville. Jag skulle säkert glatt hjälpa till med bakelser i form av spöken eller sy svarta vimplar inför kvällen om jag har tid och ork, och barnen bad mig. Jag tycker visst de kan få klä ut sig, även om jag nog skulle lägga mig i om de ville ha groteska masker (det vill de som tur är inte). De får roa sig kungligt på kompisars Halloweenkalas. Det är inte det som det handlar om... men jag vill nog att de vet vad de klär ut sig till. Vad det betyder och står för. Man kan ju faktiskt också klä sig till vad som helst. Nyttja tillfället för att få låtsas vara någon annan för en kväll.
Allhelgona:
På Allhelgona ägnar vi en stund åt att tänka på och prata om de människor som vi inte har kvar i den här verkligheten. Vi tänder ljus hemma, kanske åker vi en sväng och kikar på tända lyktor på kyrkogårdar, eller tänder en brasa vid sjön där vi har en kär vän som vilar. Njuter av lugnet, fladdrande lågor och kikar på natthimlen (hemma brukar vi ibland krypa ihop en stund på balkongen under en filt hela familjen).
Vi vill väl ändå inte ha något Allhelgona Halloween?
För i mina ögon har Halloween inga inslag av att handla om respekt för döden eller våra känslor av sorg. I Halloween tänker ingen på vänner och anhöriga som inte längre vandrar på jorden med oss. Så låt inte denna moderna "tradition" äta upp vår vackra stund.
Vår vackra Allhelgona...
Med önskan om en fin helg!
*
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)