Miljövänligare vardag - Äta mindre kött...

2019 bestämde jag mig för att äta mindre kött och mer vegetariskt.

Jag drog ner ganska drastiskt på min köttkonsumtion, men utan att riktigt ha någon koll på det. Vissa månader åt jag mer och andra mindre. Eftersom familjen har olika idéer och smaklökar är det inte alltid enkelt att ordna middag som passar alla, men då vi haft en vegetarian i familjen de senaste fem åren, så är ju inte detta något nyuppkommet bekymmer.

Vid årsskiftet beslutade jag och äldsta tösen att börja notera de dagar vi äter kött/ vegetariskt (för oss räknas fisk och ägg, som vegetariskt, vilket förstås kan diskuteras).

Totalt sett har familjen dragit ner stort på nöt och fläskkött, och väljer oftare kyckling när kött ska ätas.

Jag har inte tyckt det varit svårt alls att välja vegetariskt. Oftast när jag ätit kött två dagar i rad beror det ju på att jag vill äta upp resterna. Köttportionerna har också blivit drastiskt mindre, helt enkelt för jag inte är sugen längre. Det smakar inte "mer" på det sätt som för några år sedan.

Jag har bestämt mig för att det blir ett "köttkryss" även om jag bara smakat på kycklingsoppan, eller ätit en skinkskiva på en smörgås. kött är kött.

Januari 2020 

har jag vid 15 dagar (av 31) ätit totalt ca:

650 gram rött kött (nöt/fläsk)

800 gram kyckling

Februari 2020

har jag vid 7 dagar (av 29) ätit totalt ca:

500 gram rött kött (nöt/fläsk)

200 gram vilt kött (hjort)

300 gram kyckling

Jag har inga ambitioner att bli varken vegetarian eller vegan, men vill både av miljöskäl och hälsoskäl äta mindre kött, och när jag väl väljer kött, vill jag välja bättre kött (närproducerat och ekologiskt i första hand). Jag äter gärna mindre portioner när jag väl äter kött.

Än så länge har detta inte inneburit minsta problem för mig, men vi gör ofta "buffé" till middag, så att alla kan bli nöjda och även köttälskare kan ta av kött och vegoalternativ. Det går också fint att göra klassiska kötträtter vegetariska med enkla medel.

Det blir spännande att se resultatet för 2020!

Lite synd bara att jag aldrig tidigare noterat min köttkonsumtion, för det hade varit intressant att se skillnaderna från då och nu... 

KRIS - "Hamstring/ Prepping" - ...och att regelbundet lagra och äta ur skåpen...

Plötsligt har folk börjat "hamstra och preppa", och länsar hyllorna i butiken på toalettpapper, pasta och torrjäst. Trots att vi fått information från Svenska myndigheter, MSB (Myndigheter för Samhällsskydd och Beredskap), i god tid, som uppmanade oss alla att se till att alltid ha ett litet lager hemma vid uppkommen kris, med bland annat mat, vatten och viktiga förnödenheter.

Nu är det ju egentligen ingen livsmedelskris på det akuta sätt som det kan ge sken av, eftersom vi inte har några problem med leveranser till butikerna, och det kommer att fortsätta gå att handla nya varor (även om en viss vara kan saknas på hyllan en dag eller två).

Jag tror att många "hamstrar" i rädsla att själva hamna i karantän i två veckor, då de inte har några reserver hemma för att klara två veckor instängda. Inte för att de egentligen tror att toalettpappret ska ta slut i butikerna.

Jag tänker att många inte tagit till sig den här informationen i praktiken, även om de tagit till sig tanken på den. De inser plötsligt att de bara har en enda toalettrulle i badrummet, att bindorna är slut och att de varken har konserver, ris eller makaroner i skåpen, ifall de inte får besöka affären på mer än en vecka. Som en vän lite skämtsamt skrev på Facebook efter ett besök i butiken där hyllor länsats...

"Vi får väl leva på kakor och vin om vi hamnar i karantän nu!"

Jag vill berätta hur jag tänker, för att inte göra det här till varken något krångligt eller laddat. Vi bor trångt. Har en liten kyl med liten frys, och ett ordinärt enkelt skafferi. Men det får aldrig gapa helt tomt i dessa. 

Det är alltid bra att ha lite mat och reserver i skåpen! 

Det kan ju komma en period då ekonomin är mer ansträngd, eller alla familjemedlemmar bara är hungrigare än förväntat, eller så har vi bara haft ont om tid och ork att handla.  Då GÖR det ju inget om vi har lite extra mat i skåpen. Vi är ändå fyra personer, och alla kan bli hungriga och förbruka varorna i både kyl, frys och skafferi, utan att övrig familj har riktig koll på vad som äts upp eller finns hemma.

Vi storhandlar minst en gång/månad. Sedan gästar vi någon butik varje vecka för att göra tillägg av frukt och grönt/mejerivaror etc. 

Vi handlar i olika butiker beroende på vad som ska prioriteras eller vi är sugna på. Det betyder också att jag vid det här laget vet vilka butiker som har bäst priser, bäst ekologiskt utbud på frukt och grönt, och vilka butiker som saknar varor och märken vi själva föredrar. 

Jag handlar alltså mer grönsaker i en annan butik än de vi oftast storhandlar i till exempel. Ser jag att favoritkaffet säljs 3 eller fyra paket för 100:- istället för till ordinariepris, ja men då köper jag förstås tre eller fyra paket. Jag ska ju ändå köpa varan, och ja... det är ju både en fördel ekonomiskt att passa på, och ha några paket hemma tills nästa storhandling. Kaffe går ju åt. Samma sak med andra varor vi äter regelbundet, samt tvättmedel eller liknande. 

Hur jag prioriterar mina inköp vid varje tillfälle, beror alltså på i vilken butik jag besöker, utbudet i butiken, priset och våra behov (/önskemål). Jag vill ju både vara prismedveten, miljömedveten och hälsomedveten, och helst slippa springa till närmaste butiken (som är dyrast på ALLT och inte heller har varken stort, eller bäst/fräschast utbud). 

Sedan är det klart att om skåpen känns fulla, ja då äter vi ur dem, och köper bara om vi saknar något specifikt till middagen. 

Jag köper både produkter som reas pga kort hållbarhet, som vi äter upp raskt, och med lång hållbarhet. 

Sedan är det klart att krisen kan dyka upp samma dag som en planerat storhandla för att det börjar tryta i skåpen, och då blir det knivigare förstås om toalettpappret är inne på sista rullen.

MSB´s minsta rekommendationer är att klara sig 72 timmar, och med lite torrvaror i skafferiet, och lite mat i kyl och frys + några konserver så bör en familj klara en sådan tid. Med ris/pasta, bönor, tomatkross, sylt och kaviar i skåpen. Kanske några ägg, lite frukt, spenat eller protein i frysen? 

Även om det vore trist förstås att sakna toalettpapper, mejerivaror och lite mer livsmedel i skåpen, om krisen kom snabbt och "olägligt". Det skulle inte bli "hungersnöd".

Organisera skafferiet så att varorna med längst hållbarhet står innerst (eller i ett "reservskåp"), medan varor som bör förbrukas inom en kortare tid står längst fram. När du handlat nytt placerar du bara det med bäst hållbarhet längst bak.

Så kallade "Preppers" som kan följas i media/youtube kanaler kan bygga sig  enorma lager, där man snarast undrar om de verkligen äter upp och använder alla produkterna, eller om inte allt bara hamnar i soporna i längden. Men bor man (som vi) i en liten lägenhet, med ont om både plats och förvaring, så räcker det ju med att ha ett köksskåp med "reserver", och att köpa ett storpack toarullar istället för mindre paket, så klarar man några dagar till om det "kniper". Det är klart att du har andra möjligheter om du bor stort, eller har hus med uthus, förråd eller källarutrymmen. Många har frysboxar där du kan rymma alltifrån bröd, till kött och grönt. Andra har jordkällare eller skafferier du kan gå in i. Vi som saknar både stor kyl, frys och stora förvaringsutrymmen, får ju göra våra egna prioriteringar förstås. 

Med en sådan här regelbunden inhandling av basvaror skulle vi alla alltid klara åtminstone en kortare tid "i kris". 

Ett litet tips till alla dem som blev överraskade, panikslagna och rusade till butiker med tomma hyllor. Ta det som en lärdom och bygg istället upp en liten reserv som naturlig vardagslagring, som du regelbundet ändå förbrukar. Köp bara varor du kommer äta upp, annars kanske de bara blir stående dammiga tills du slänger dem. 

Köp två kg ris istället för ett kg ris (eller 5 istället för 2 om du har plats?). Bara det skulle ge dig några extra dagars mat om det kniper. En enkel förändring om det handlar om torrvaror med lång hållbarhet, som ändå äts upp. Dessutom spar du oftast några kronor på att köpa fler/mer. Att som nu eventuellt hamna i karantän hemma två veckor, gör att det ju är jättebra att ha till exempel ris, pasta och några konserver eller paket med bönor eller tomatkross, i skåpen. 

I nuvarande kris kan vi som tur är hjälpa varandra, eftersom butikerna är öppna och leveranserna dit fungerar. Och vi kan hjälpa våra äldre, eller grannar/bekanta som hamnar i karantän eller inte bör vistas bland folk. Vi kan också beställa på nätet och få leverans hem, och vi har inte heller problem med att få vatten eller möjligheter att tillaga maten i våra kök. Skulle en annan kris dyka upp kanske vi behöver spritkök, utegrill eller få brist på vatten att dricka och laga mat med. Det kräver andra förberedelser, som också är viktiga att fundera över. 

Men den här krisen kanske får många att se över vad de har för förberedelse hemma vid eventuell kris.

Gör det till en vana att äta upp rester och välja måltider efter vad som finns i skåpen, och fylla på regelbundet med det som ändå alltid går åt (vilka varor det är vet bara just du).

Passar på att sända länkar till dem som tappat bort broschyren eller vill få tips på vad det kan vara bra att ha hemma...
och broschyren är gratis och kan beställas ner på flera olika språk, ifall en vän inte kan Svenska. 

MSB har också videoklipp som visar exempel på hur du kan förbereda dig på olika sätt. Länk till filmklippet om KRIS-låda mat nedan.


Länk till MSB´s youtubeklipp om KRIS-låda -mat
https://www.youtube.com/watch?v=sd5PJUBUhIM

Här kan du beställa broschyren om den kommit bort eller du inte fått den:
https://www.msb.se/sv/publikationer/om-krisen-eller-kriget-kommer/

Miljövänligare vardag: Corona- Krisberedskap och motivation att förändras...

Coronaviruset har varit i världens fokus och påverkat mänskligheten och vår vardag på många sätt nu och under de första månaderna av 2020. Kommande veckor kommer vara annorlunda än innan, när gränser stängs och folksamlingar stoppas genom restriktioner. 

Politiker, länder, städer, kommuner, arbetsgivare och privatpersoner tar olika beslut, beroende på vilja, möjligheter, konsekvenser och situation. En ny sjukdom och smitta att forska kring, hantera, förstå och stoppa...

Vad gör en värld i kris?
Vad lär denna kris oss?
Vilka beslut har varit bra eller dåliga?
Vad kunde vi gjort annorlunda?

Bilden är en symbolbild kring medicinsk forskning, skapad till LäkemedelsVärlden.

Vissa saker vet vi nu:

Vi KAN dra i handbromsen och minska flygresorna jorden över när vi verkligen vill. Till och med Donald Trump, som inte tror på miljöförstöringen, kan stoppa flygresor, när han är motiverad till ett sådant beslut.

Politiker och privatpersoner kan förändra sina vanor och beteenden när vi är motiverade och nöden kräver det.

Kanske är det inte lika svårt idag att skriva under på att inte flyga utomlands under 2020, som det var innan jul för gemene man?
Vi kan prioritera vilka butiker och platser vi besöker mer nogräknat. Omprioritera. 

Det finns förstås fördelar och nackdelar med att så många tvingas omprioritera. 



Många företag kommer få enorma problem av den här krisen. Även om det bara är för en kort tid restriktionerna kommer ske, för att hindra riskspridningen, så påverkas nästan alla av krisen. Man inställer inbokade resor, konserter, fester, hotellnätter, restaurangbesök, föreläsningar och kurser. Personal varslas, då det inte finns arbete och inkomster nog i företagen för att betala för deras arbete. Kanske hela branscher påverkas, som turism, restaurang och evenemang m.fl. Vissa företag har kanske inga kunder under månader, vilket kan leda till konkurser eller växande skuldberg. 

Och hur kommer vården klara av att hantera situationen med ökade sjuka?

Kommer material och mediciner räcka? Vårdplatser? 
...för att inte tala om personalstyrkan, som kanske också är ännu lägre p.g.a förkylning, ev karantän och smittorisk med sjuka barn?

Och vi får även se hur människor beter sig i kris. 
Hur "preppar" folk? Hur förändrar de sin vardag?
Och hur påverkas vår medmänsklighet/egoism i kris?

Länsar vi hyllor i butiken, eller kan vi vara omtänksamma och tänka att fler behöver pasta och toalettpapper hemma ifall de hamnar i karantän i hemmet?

Tvättar vi händerna oftare? 
Slutar ta i hand och kramas, av omtanke för att inte sprida smitta?
...och hur gör vi när den här mest akuta krisen är över?
Återgår vi till vårt tidigare beteende, eller kommer vi att förändra våra sociala vanor, och hur påverkar det oss som individer och vårt samhälle?

De flesta arbetsplatser och skolor måste fundera på hur de hanterar en situation när elever och anställda inte kan närvara rent fysisk i skolor och på arbetsplatser. Vilka göromål ska prioriteras och vad är sekundärt? Vad kan vi klara oss utan i kris? ... och hur länge?

Jo, jag tror att det här är en lärorik tid för mänskligheten.
Vi blir tvungna att lära oss prioritera hårdare.

Kanske folk inser att de bara har livsmedel för några dagar, ifall de skulle hamna i karantän hemma. Att alvedonen kanske är slut, inte bara hemma, utan även på apoteket, när febern kommer... liksom toalettpappret eller pastan?

Hur många har sparat den där broschyren som vi fick för något år sedan om kriser? ...och har vi förändrat något hemma sedan vi läste den? 

Vad händer om någon annan oväntad kris drabbar oss inom en snar framtid?



Vi kan ju bara förvänta oss något oväntat, och vad händer om det är att vi tvingas leva till exempel strömlöst i två veckor?

Hur många har skaffat sig en vevradio, eller fyllt några extra liter vatten ifall vattnet blir förorenat? 

Jo det är nog av godo att media, svt och radio + bloggar sprider information och intresse för att lära sig förbereda sig på olika sätt, så att vi medborgare är mer kunniga, i en kris. Oavsett om det är huset som brinner, strömmen som går, eller en naturkatastrof. Vi behöver både kunna klara oss själva och samarbeta för allas bästa. Vara rädda om varandra.

Alla är ju inte bra på allt, men alla är bra på något. Vi behöver kunna ganska mycket om allt möjligt. Kanske barn och ungdomar kunde förbereda sig i skolan mer handfast?
En del finns förstås redan med i läroplanen, men mycket kunde utvecklas och införlivas inte bara som teori, utan också i praktiken.

Förutom att lära sig simma och livräddning är det ju bra att lära sig odla, och vilka växter som är ätliga/giftiga och hur man provar om man inte vet. Att kunna laga mat i skogen, tända en eld, bygga ett vindskydd, hålla sig varm och vilka växter som är ätliga/giftiga. Inte alla barn går i scouterna...

Vi kommer att behöva använda våra händer och hjärnor för att skapa nya lösningar och produkter för att klara vardagen. Vi måste kunna vara kreativa om vi ska överleva. För att göra det behöver skolorna behålla de kreativa ämnena i skolorna och uppmuntra kreativa verksamheter och kurser. Uppmuntra vår nyfikenhet att lära. För vi kommer behöva lära varandra en massa saker, och vara innovativa. Flexibla och lösningsinriktade.



Förutom att det här är en kris som sliter på mänsklighetens ekonomi och hälsa, så kommer den förhoppningsvis lära oss att rusta oss för framtidens överraskningar på ett bättre sätt. Och vi måste också se att även om det är skrämmande med en ny farlig bakterie som kommer att leda till att många blir sjuka och dör, så är det många som kommer klara den utan att må sämre än under en vanlig influensa. Det är inte pesten. Det är inte en atombomb. Och de som överlever den kommer att vara immuna tror forskarna. Däremot kan det komma nya lika eller mer skrämmande varianter i en framtid. Och då har vi tränat oss på att hantera. Kanske tas andra beslut då för att minska riskspridning av smitta och panik.

En följd av Coronautbrottet kommer också innebära att jorden faktum slipper en del föroreningar som den annars skulle ha påtvingats av flygplan och fabriker. Många kommer att ställa in sina planerade utlandsresor i sommar, och semestra i Sverige. 
Ont kan också leda till något gott...

Förhoppningsvis får det människor att även i framtiden flyga lite mer med eftertanke. Kanske odla lite mer hemma och köpa mer lokalt producerade livsmedel och produkter. 
Om inte för miljöns skull, så för sin hälsas skull?

*

Jag köpte mina "vanliga äpplen" i livsmedelsaffären, och väl hemma upptäckte jag att de kom från Italien. Det var precis när Italien stängdes pga den alarmerande situationen där. 

Jag började tänka på alla händer som rört mina äpplen innan de hamnade i mitt hem. Eftersom jag vägrar slänga ätbar mat, men hade tappat lusten att äta dem som brukligt med skal fick jag grunna en stund. De fick genomgå en noggrann tvätt i hett vatten, skalades sedan och så gjorde jag en äppelpaj på alla äpplen. Den kändes trygg att äta för hela familjen. Men händelsen fick mig att tänka ännu mer på varifrån alla varor kommer. Tidigare har jag mest grunnat på miljöfrågan och vad varor jag köper innehåller, samt produktion och logistik. Smittofrågan har jag inte tidigare lagt till när jag handlat matvaror. Kanske får den även mig att handla andra varor än brukligt, eller så avstår vi helt en tid? ...

Nu är ju jag inte själv så oroad över att få corona-viruset, då jag inte tillhör någon riskgrupp. Men jag arbetar ju i äldreomsorgen med människor i riskgrupp, och det vore ju förödande om jag blev en smittorisk. 

Därför försöker jag göra vad jag kan för att inte smittas, eller föra den vidare. 

*

Det har alltid varit spännande att vara människa, och att leva.
Och det enda vi faktiskt vet är att om vi lever, ska vi en gång också dö. Men vi kan ju faktiskt varje dag påverka hur vårt liv ser ut. Vad som händer dem i vår omgivning, dem som står oss närmast, och om vi och dem får leva lite längre eller lite kortare. Det är klart att vi måste vara medvetna och insiktsfulla i den frågan. 
Tänka längre än till oss själva...

*

Mitt bidrag till Omformera

Mitt bidrag till OMFORMERA

Ett ReDesignat textilt "kit" i lappteknik.

Tanken är att när detta produceras i flera exemplar till försäljning, så blir varje "kit" unikt och sys i matchande tyger (varje set), men att resultatet varieras en smula i lappteknik/tygkombination beroende på vilka material som kombineras.

Det är alltså flera produkter i ett set.

* Tygkasse att bära hem bäddset och filt i.

* Brödpåse och fruktpåse med dragsko, som placeras i tygkassens innerficka tills dess de används vid köp. Går även att förvara andra saker i hemma eller i butik.

Bäddset för barn:

* Sommartäcke/filt i storlek 100 x130 cm.

* Påslakan, där täcket/filten placeras uppifrån som i en ficka, 

där "locket" viks ned, likt gammeldags modell av bäddning med lakan.

* örngott till kudde i matchande tyger 35 x 55 cm.

ReDesignade textiler är ett perfekt sätt att återbruka och skapa nya produkter av begagnat material. Ingenting blir exakt likadant kombinerat, även om själva modellerna kan upprepas. 

Jag har använt mig av naturmaterial som jag köpt på second hand. Dukar, gardiner, påslakan, örngott och restbitar. För att filten/sommartäcket skulle bli lagom tjockt/tungt har den också ett inre lager av ett  gammalt tunt sängöverkast. Även den blå tråden är inköpt på secondhandbutik.

Just detta exemplar kommer finnas kvar i utställningen i Eskilstuna och senare följa med i utställning i Örebro. Så till sommaren går det att köpa just detta exemplar, om någon skulle vara intresserad. 

Skulle någon gilla min produktidé och kan tänka sig ett exemplar i ny variant av tygkombinationer är det bara att höra av sig. 

Det var väldigt roligt att sy detta, och jag har massor med textiler att roa mig med framöver. Hittar så mycket härliga tyger att kombinera i nya modeller och kombinationer. Och att sy är verkligen både kreativt och rogivande!

Omformera - Redesign tävlingens Vinnare

SVENSK FORM och ReTuna

ordnade redesigntävling:

OMFORMERA

en tävling för hållbar design.

Jag bestämde mig för att söka och lämna in ett bidrag, 

och av ca 50 bidrag kom mitt med till finalen.

7 Mars 2020 

presenterades alla de utvalda bidragen 

i en utställning på ReTuna åkerbruksgalleria.

Juryn röstade fram vinnaren... 

* Rasmus Malbert, med en härligt gul pall skapad av spillmaterial från husbyggen - limträbalkar (tyvärr inte närvarande). 

* Hedersomnämnande gick till Anny Jernberg, med sina vackra stapelbara glas.

* Folkets röst gick till Hannes Öhman, som skapat en vacker arbetsbänk av lastpallar och betong.

*

Utställningen och de varierade bidragen var inspirerande och rolig att besöka. Jag gladdes åt mångfalden av material, idéer och utformande.

Härligt!

Förhoppningsvis blir vi snart många, många fler som återbruka och redesignar!

*