fredag 30 mars 2012

Semla ...



Jag har idag avnjutit en semla. En semla kan vara hur torr och tråkig som helst ... eller helt underbar. De torrare gör jag "hetvägg" av (semla i varm mjölk). Då kan även en tråkigare modell bli riktigt smarrig. 

Semlan på bilden är dock en konditori-semla, bakad på ett av stadens bästa konditorier. 
Underbar!



torsdag 29 mars 2012

Porträtt - Sofia Sivertsdotter



Sofia Sivertsdotter är en helt underbar personlighet, som jag haft förmånen att få lära känna och porträttera vid ett flertal tillfällen.


Tidigare har jag porträtterat Sofia med lite olika förutsättningar och önskemål. Förutom porträtt har jag även skapat symbol-bilder till hennes tidigare företag som coach, i "Authentic Avenue" och porträtt till hennes bok "MODIG-Konsten att övervinna sina vardagsrädslor" (medförfattare Carl Lindeborg). 


Just nu behövde hon aktuella porträttbilder, i sitt arbete för  Barncancerfonden i Malmö bland annat. Vi ville fånga stämning och karaktär, samt arbeta med varierade bakgrunder ... gärna med strukturer och kontraster. Här ser ni några av porträtten vi fångade, alla från vår senaste fotografering en kylig eftermiddag.



Länk där du kan köpa hennes bok MODIG


söndag 25 mars 2012

New York ...


Central Park, New York ...
Så mycket natur, och i så spännande kontrast till alla storslagna byggnader.
... helt fantastisk!



Klicka på bilderna för att se dem lite större.

fredag 23 mars 2012

New York ...


Jag sitter på en pizza-restaurang i NewYork, och jag har såååå svårt att släppa min kamera. Jag ser motiv överallt, och vill inte missa ett enda ögonblick!

Pizzerian har en färggrann entré, och hela den lilla restaurangen är ovanligt kreativt inredd ... i murriga färger och med mysig atmosfär. På väggarna hänger inramade gamla filmaffischer, och vid borden sitter människor och bildar vackra motiv, medan mitt sällskap hugger in på sina pizza-slices. Jag törs inte fotografera de andra vid borden just nu. Dels bör jag inte störa mitt eget sällskap med att fotografera och kränga mig ut för att prata med de andra hungrande gästerna ... och så känns det ofint att fotografera de andra gästerna när de äter.

Jag siktar in mig på den fina entrén och tänker att jag i alla fall kan ta ett kort på den innan jag börjar äta. Jag saknar något i min bild och inväntar min exponering några sekunder. Jag trycker på avtryckaren, just när jag ser två glada människor ta sig mot entrén.

Klick!


Jag betraktar glatt mitt fångade ögonblick i kamerans display, och inser att jag tycker mycket om den. Så mycket så jag kanske vill använda den på något sätt. Jag lägger ifrån mig kameran, och äter snällt upp min goda måltid, precis som mina bordskamrater. När vi ätit upp och vi reser oss, vänder jag mig mot paret jag fotograferat. Jag visar bilden och frågar om det går bra att jag använder bilden. Vi småpratar en stund över bordet. Det visar sig att båda två är skådespelare, och jag får gärna använda bilden. Jag får även ta varsitt porträtt på dem i den mörka restaurangen, innan jag önskar dem allt gott, och ger mig ut på gatan till mitt väntande resesällskap. 

Mycket munter över det trevliga samtalet, mötet och mina bilder traskar jag vidare ut i vårvädret med mitt sällskap och min kamera. På jakt efter nya upplevelser, människomöten och spännande ögonblick att fånga!


onsdag 21 mars 2012

New York ...




Klicka på bilderna så ni ser dem i sin helhet, och detaljerna som inte riktigt kommer till sin rätt i för litet format.

Måla med smaker ...



Igår kväll var det dags igen för tisdagens kreativa kväll med de vuxna funktionshindrade och förståndshandikappade. I vår leder vi en kurs på ett boende i Örebro, och träffas vid 8 tillfällen. Eftersom vi anpassar varje kurs efter deltagarnas önskemål och möjligheter, så blir varje kurs helt unik. 


Då några av vårens deltagare är allra mest intresserade av att smaka på de härliga färgerna, använder vi oss av färger som inte ska skada mun eller mage. Det blir filmjölk, karamellfärg och olika glassåser av olika slag. Det är roligt att få vara med och se minspelet förändras under vår målartimma. Lakrits-såsen som är svart, är en favorit som orsakar en hel del leenden och svarta målningar. Just dessa deltagare är först lite misstänksamma över varför ingen vill hindra dem från att kladda med "färgerna", men sedan dyker de glada minerna upp ... och inte blir det sämre av att det smakar jordgubb, cola, choklad och lakrits!


Mönstren och motiven som uppstår är inte alltid medvetet skapade. Men visst blir det ibland både vackert och intressanta målningar. I lakritsmönstren ovan skymtar jag skumma figurer, och visst är det en fröjd för ögat att blanda karamellfärger i filmjölk, med cola- choklad- och jordgubbsåser på ett vitt papper. Jag förstår att deltagarna gärna vill smaka!


För dem som är mer intresserade av att måla än att smaka på färgerna blir det målning med akrylfärg. Om man har svårt att hålla en pensel eller nå papper på bordet är inte det något bekymmer. Vi målar med det som fungerar, och pappret går att fästa på en styv bakgrund som någon kan hålla upp till lämpligt avstånd. Om man har en bestämd vilja, men svårt att tala kan man välja färg genom att nicka, skaka på huvudet eller peka ... och så finns ju personliga assistenter eller teckenspråk som kan hjälpa till i vårt samarbetsprojekt. 




Och det viktigaste är ju att vi har trevligt tillsammans ... även om det förstås också är så att det blir riktigt fina alster!


Länk till Vild Vacker Vuxens hemsida ... missa inte den fina filmen på förstasidan:

Ett av mina tidigare blogg-inlägg i år om Vild Vacker Vuxen:

Vild Vacker Vuxen -utställning 2012:


söndag 18 mars 2012

Vårkänslor och St.Patrick´s day ...


Äntligen smak av vår!

Allt blir liksom lättare på något vis ... när solen håller sig uppe någon timma till. Vi nordbor är inte bortskämda med ljus. Så när solen smeker över stad och landsbygd, lapar vi solsken och D-vitamin allt vad vi kan, och vi fylls av glädje när små knoppar skymtar vid vägrenen. Ny energi väcks till liv när vi hör småfåglarna börjar drilla i snåren.

Att fara till skogen, tända en brasa och betrakta den allt tunnare isen på sjön ... är ett fantastiskt fint sätt att tillbringa några timmar med familjen. Samla frisk luft och kraft till arbetsveckan. Dricka varm choklad och samla bäver-fällda buskar och träd till ett litet vindskydd. Jo det är ett härligt sätt att njuta fri tid!

Igår firade jag St.Patrick´s Day på O´Learys tillsammans med min fiol. Det var session-spel från kl 18 fram till konsert med "Tullamore Brothers". Så jag hängde glatt på i det raska irlänska spelet så länge det varade ... för att sedan fortsätta samtala i mitt glada sällskap med musiker, som jag hoppas få möjlighet att spela mer med vid tillfälle. Ja och så lyssnade jag på Tullamore Brothers konsert förstås! 

Jag älskar Irlänsk musik ... ja och Irland och det Irländska folket med för den delen.  
Jag vill tillbaks vid lämpligt tillfälle ... men tills dess får jag träna vidare på melodier och drillar.

Kanske sätter jag mig snart i vårsolen och drillar tillsammans med vårfåglarna?!


Bilden är ett porträtt på mig från skogen och vindskyddsbygget. Fotograf är en av döttrarna.

Länk till Tullamore Brothers:



söndag 11 mars 2012

NewYork- Frihetsgudinnan



Livet rullar på här i Örebro. Jag jobbar just nu med porträttbilder till kund som väntar. HandelsNytt har kommit ut med ett av mina porträtt, men personen jag porträtterat måste ge grönt ljus innan jag kan visa på bloggen. Nya fotouppdrag i veckan, hemtjänstjobb dag och kvällspass, kvällskurs med de funktionshindrade ... och så njuter jag helg i skogen med familjen. Vi bygger ett vindskydd och tänder en brasa vid den istäckta sjön. Efter arbetsdagen stjutsar jag flickorna till aktiviteter, tvättar och reder ut trassliga hår, hjälper till med fiol och läx-läsning ... och försöker lista ut hur fiskarna kan försvinna. Vilken fisk är det som äter upp andra fiskar, för försvinna över en natt kan de väl inte? Är det den pytte-lilla malen Malin eller den glupska "Musse-Pigg" med misstänkt stor mage? Städar, dammar, viker tvätt och försöker hinna andas mellan varven. En promenad eller språngmarsch i vädret. Ser en film eller lyssnar på skön musik tillsammans med maken efter familjens middag under helgen. Vilar en stund på spikmattan när barnen ser Bolibompa. Får njuta "Jacques Brel" på teatern med en väninna och en kopp te därefter. Däremellan går bilen sönder, och jag stressar runt mellan jobb, fritids, busstider och måltider. Ibland överraskas jag av att få komma hem till/eller lagar en god och vällagad måltid ...med tända ljus, och ibland stressar jag ihop något ätbart i farten. Eller så hinner jag inte äta alls om jag har otur. 

Livet på en pinne. Galet hektiskt, men då och då en andningspaus. Vissa dagar ingen lucka ens för ett andetag, och så ibland en skön och rejäl lucka i tiden ... härligt! Vilken tur att jag gillar nästan alla moment i mitt liv, oavsett om det är något av mina jobb jag gör eller privat. Jag önskar dock ofta att  timmarna vore fler på ett dygn, eller att jag hade flera liv så allt jag vill och alla andras viljor och behov tillfredställdes lite bättre.

Då och då händer det i alla fall att jag får eller tar mig en paus, då jag vid min dator glädjs över att få betrakta och gallra i min NewYork-"skörd". Jag väljer ut någon bild som jag sedan bildbehandlar till belåtenhet. 

Här ser ni en av mina bilder på frihetsgudinnan, och ni kommer nog få se en hel del av NewYork framöver ... för jag har mycket material som jag uppskattar. Hoppas att även ni som kikar in på bloggen tycker om dem?!

Klicka på bilden för att se den stor!


torsdag 8 mars 2012

Vapenexport?

Jag kan inte låta bli att uttrycka min åsikt gällande vapenproduktion och vapenexport, som nu diskuteras så livligt i media.

Personligen tycker jag mycket illa om vapen över lag.  Att Sverige skulle hjälpa andra länder starta mer vapenproduktion känns helt sjukt, och jag tycker det är fel diskussion vem eller vilka länder vi ska sälja våra vapen till. Vi borde istället helt sluta tillverka dem och fundera på vart alla producerade vapen tagit vägen, vilka som använder dem och på vilket sätt.

... och nej, jag bryr mig inte alls om vilka arbetstillfällen vapenproduktionen ger, eller vilka inkomster de ger oss.

tisdag 6 mars 2012

PWP- Hedersomnämnande



Medsänder här en länk till PWP/ 
Professional Women Photographers Online Gallery
där min utvalda hedersomnämnda bild, sällskapar med andra fina bilder som fått pris eller hedersomnämnanden. 

Välkomna in och kika!

Länk:

NewYork- Ground Zero



Ground Zero kändes overkligt tung. Efter en noggrann kontroll och scanning av alla besökare och deras medhavda väskor, passerade vi först genom/förbi pågående byggprojekt vid Ground Zero. Så småningom nådde vi fram till platsen med de två poolerna, som fungerar som byggnadsminne över alla dem som dog här den 11 september 2001. Poolerna liknar sten-handfat, där det ständigt rinner vatten från kanterna och vidare ner i avgrunden i handfatens mitt. Poolernas kanter är smyckade med namnen på dem som dog här. Som en slags gravstenar, eller en slags annorlunda minneslund ... 


Jag är här och med ... och vill hedra alla dessa människors minne. Men även om poolerna, avsikten med byggnadsminnet, och vattenfallen är vackra, så är det något som skaver och känns fel här för mig. 

För mig liknar poolerna för mycket handfat med avlopp, även om jag ser att det är vackert. Vattenfallen för tankarna till alla tårar som rinner för dem som vi förlorat, och den sorg vi känner inför det som hände här. Men även om jag förstår och kan känna även det, så skulle jag behövt något mer upplyftande. Något mindre deprimerande ... kanske för att jag vägrar att låta minnet av de förlorade falla ner i denna avgrund?

Jag inbillar mig att vi skulle ha gjort något annat i Sverige för att hedra så många oskyldigt dödade människor. De har ju redan fallit ner "från skyn". Ska de behöva fortsätta att sedan rinna längre ner? Ner och ner...  mot underjorden ... avgrunden? Jag skulle vilja lyfta upp dem!

Vilken tur att vi besökte Ground Zero under en solig dag. För tack vare solskenet föddes regnbågen som sträckte sig ner mot det avloppsliknande avgrundshålet i handfatets mitt. Den blev det lilla hoppfulla och positiva, som behövdes för att jag skulle uthärda denna plats.

När jag vände mig om mötte mig denna syn. Den känns för mig lika symbolisk. Detta är ju faktiskt alla de svarta fönster, med mänskliga betraktare på insidan, som såg kaoset och förödelsen den där dagen.  Alla dessa fönster som omringar den fladdrande amerikanska flaggan, symboliserar den tomhet och svärta vi känner. De upp och nedvända spröjs-korsen i några av fönster-rutorna talar sitt eget språk. Fönstren symboliserar också alla dem som dog ... och alla dem som sörjer.... och alla som låtit sina tårar rinna ner i ett handfats avlopp ...


För er som undrar över bilden med regnbågen och hur den skapats: Det är en digital bild som jag gjort i sepia-ton. Eftersom originalbilden är i färg, och regnbågar inte syns nästan alls i svartvitt, så har jag valt att visa bara själva regnbågen i färg. Resultatet är alltså en mix mellan den bildbehandlade filen i färg/svartvitt (sepiaton). Klicka på bilderna för att se dem större/ i bättre upplösning.



söndag 4 mars 2012

Gryning över NewYork




Gryningsljus  sveper mjukt, 
över staden som aldrig sover.

Små muminfamiljer på taken,
samsas strax invid mänskliga familjer 
i fönsterklädda lägenheter på Manhattan.

En bedårande stad ... 
fylld av värme och charm,
skön stämning och positiv energi.

New York, New York ...
Jag vaknar till en ny dag 
i din underbara famn!





Utsikten från hotellets fönster, en tidig morgon. Jag visar dem i både "svartvitt"(sepia-ton) och färg. Klicka på bilderna för att se dem i bättre upplösning och format. Särskilt de liggande bilderna kommer inte riktigt till sin rätt på bloggen, och beskärs när jag vill visa dem lite större.