ICAs Roxana

Roxana knivskars i halsen på jobbet av en psykiskt sjuk kund. Handlingen hade kunnat ta hennes liv, men den var inte personligt riktad mot henne, utan den sjuka mannens desperata nödrop på hjälp. 

Roxana har bestämt sig för att mannen inte ska få ta mer ifrån henne, än vad han faktiskt gjorde. Hon har livet, familjen och jobbet kvar... även om livets begränsats och hon fortfarande har operationer framför sig. Hennes begränsade röst hindrar henne från att kunna sitta i kassan och sjunga för sina barn, men det finns så mycket annat som fungerar. Det gäller att ha en positiv inställning och se möjligheter istället för begränsningar.

I butiken organiserar Roxana fruktavdelningen, medan kunder hälsar på henne glatt. Välkomnar henne tillbaks till jobbet. Sammanhållning och stämning, känns varm och innerlig mellan kollegorna. Med värme och stöd från omgivningen blir det så mycket lättare att lägga det mörka bakom sig och se framåt.

Här är hon.

ICAs Roxana

Porträtterad på uppdrag av HandelsNytt.

Årets första sjödopp!

 

Jag förväntar mig is på sjön, men istället ligger hon vackert blänkande och isfri i solskenet. Små vågor krusar ytan lätt, och en gädda avslöjar sig med ett plask i vasskanten. Vårfåglar kvittrar sina vackraste vårdrillar i de lätt knoppade träden, och livet sjuder och sjunger vårens lovsånger ibland buskar och träd. 

Så jag samlar liv och kraft med alla mina sinnen. Jag tar de vänliga granarna vördnadsfullt i hand och klappar deras skrovliga bark. Hör en ugglas hoande och ser lomparet som kommit tillbaks från fjärran, och nu sällskapligt flyter en bit bort på sjön. På åkern strosar rådjursfamiljen och njuter de första skotten, de betar inte långt från tranorna och svanarna... som kommit i grupp för att dricka ur små vattensamlingar på fältet. Vackra fjärilar i färgglada kulörer fladdrar glatt i solskenet.

Det blir en skön promenad på skogsstigarna i solen, bland mossa och rötter, blåsippor, tussilago och vitsippor. 

Innan jag vet ordet av har jag slängt av mig alla kläder och doppat mig. Så underbart uppfriskande!

Sedan känner jag fjunen på armarna och den friska vinden i mitt fuktiga hår så mycket bättre. Vattendropparna som rinner längsmed ansiktet, och huden som torkar raskt när de fått på sig kläder.

Ack oh, älskade underbara...

vår!