Årets första sjödopp!

 

Jag förväntar mig is på sjön, men istället ligger hon vackert blänkande och isfri i solskenet. Små vågor krusar ytan lätt, och en gädda avslöjar sig med ett plask i vasskanten. Vårfåglar kvittrar sina vackraste vårdrillar i de lätt knoppade träden, och livet sjuder och sjunger vårens lovsånger ibland buskar och träd. 

Så jag samlar liv och kraft med alla mina sinnen. Jag tar de vänliga granarna vördnadsfullt i hand och klappar deras skrovliga bark. Hör en ugglas hoande och ser lomparet som kommit tillbaks från fjärran, och nu sällskapligt flyter en bit bort på sjön. På åkern strosar rådjursfamiljen och njuter de första skotten, de betar inte långt från tranorna och svanarna... som kommit i grupp för att dricka ur små vattensamlingar på fältet. Vackra fjärilar i färgglada kulörer fladdrar glatt i solskenet.

Det blir en skön promenad på skogsstigarna i solen, bland mossa och rötter, blåsippor, tussilago och vitsippor. 

Innan jag vet ordet av har jag slängt av mig alla kläder och doppat mig. Så underbart uppfriskande!

Sedan känner jag fjunen på armarna och den friska vinden i mitt fuktiga hår så mycket bättre. Vattendropparna som rinner längsmed ansiktet, och huden som torkar raskt när de fått på sig kläder.

Ack oh, älskade underbara...

vår!

 

Vår...

Blåsippor i solsken

Kvitter från en knoppad kvist

Jag vänder ansiktet mot solen

blundar och ler
mot våren...
 

*

Vårkänslor...

Blåsippor och vårsol väcker min sommarlängtan.

Kommer på mig själv att glömma jackan när jag går ut.

Känner kyla och värme samsas om min hud.

Vissa dagar går det fint att vandra utan jacka eller värmande tröja,

andra stunder är det bitande kallt väl ute i friska luften. 

Lurad av grönskan och solen som skiner utanför mitt fönster.

Medan jag förflyttar mig 

mellan alla mina olika jobb och göromål

dagdrömmer jag 

om årets första sjödopp...

*

Mot Blåkulla...

(Klicka på inlägget för att se alla bilderna på påska-käringarna och en liten påskgubbe, under sin påskpromenad bland Örebro-villor).

Vårkänslor!

 

Ja nu känns det som våren äntligen återkommit! 

Idag for familjen ut på vårens första cykelutflykt. Det blev 18 km natur, med paus för varsin glass i vårsolens sken. Vitsippor, snödropp och tussilago vid väggrenen, och fågeldrillar i trädkronorna. En bäver simmade stilla längs med å-kanten, tills han dök ner under ytan med ett ljudligt plask. Vi njöt av frisk luft, solens värme och ljudet av våra cykeldäck mot grusväg ... och naturens alla härliga ljud.

Igår såg jag två älgar ståendes invid vägkanten, när jag var ute och for i bil på jobb. Det är inte ofta nu för tiden man ser älg. När jag var liten minns jag att vi kunde bestämma oss för att åka en sväng med bilen om kvällen för att se på älgar, och i mitt minne så såg vi också alltid älg vid dessa tillfällen. Nu för tiden kan det gå flera år mellan tillfällena jag ser älg. Kanske för jag numera är stadsbo? ... men med tanke på hur mycket vi ändå njuter skog och natur, tycker jag det nästan är konstigt sällan vi får skåda älg. Rådjur däremot ser vi ganska ofta, och då och då får vi syn på tranor, falk, hök och en och annan hjort. Det är dock sällan jag har kameran framme vid dessa tillfällen, så det blir inte många bilder på de vilda djuren tyvärr.

Idag får ni se några snödropp som vårtecken. 

Vårkänslor och St.Patrick´s day ...

Äntligen smak av vår!

Allt blir liksom lättare på något vis ... när solen håller sig uppe någon timma till. Vi nordbor är inte bortskämda med ljus. Så när solen smeker över stad och landsbygd, lapar vi solsken och D-vitamin allt vad vi kan, och vi fylls av glädje när små knoppar skymtar vid vägrenen. Ny energi väcks till liv när vi hör småfåglarna börjar drilla i snåren.

Att fara till skogen, tända en brasa och betrakta den allt tunnare isen på sjön ... är ett fantastiskt fint sätt att tillbringa några timmar med familjen. Samla frisk luft och kraft till arbetsveckan. Dricka varm choklad och samla bäver-fällda buskar och träd till ett litet vindskydd. Jo det är ett härligt sätt att njuta fri tid!

Igår firade jag St.Patrick´s Day på O´Learys tillsammans med min fiol. Det var session-spel från kl 18 fram till konsert med "Tullamore Brothers". Så jag hängde glatt på i det raska irlänska spelet så länge det varade ... för att sedan fortsätta samtala i mitt glada sällskap med musiker, som jag hoppas få möjlighet att spela mer med vid tillfälle. Ja och så lyssnade jag på Tullamore Brothers konsert förstås! 

Jag älskar Irlänsk musik ... ja och Irland och det Irländska folket med för den delen.  

Jag vill tillbaks vid lämpligt tillfälle ... men tills dess får jag träna vidare på melodier och drillar.

Kanske sätter jag mig snart i vårsolen och drillar tillsammans med vårfåglarna?!

Bilden är ett porträtt på mig från skogen och vindskyddsbygget. Fotograf är en av döttrarna.

Länk till Tullamore Brothers:

http://www.tullamorebrothers.se/

Vitsippor ...

Jag ville famna våren.

Så här vilar den nu
äntligen

i mina händer

spröd och skör
nyutslagen

väldoftande

och så vacker ...

Jag famnar våren!

Vårstädning

Med solen och våren kommer energin och lusten 

att putsa fönstren och rensa ut vintern.

Då känns städningen

riktigt lustfylld!

Videung ...

Sammetslena videung

våren nu välkomnat

Vintern varit lång och tung

men nu väcks allt som somnat

Gyllengul är björkskogskant

stjälkar skymtar grönt och grannt

Allting börjar ljusna

solsken värmer frusna

Fågelkvitter väcker mig

frukoststund i solen

Varma byxor lämnar mig

och jag tar på mig kjolen

jordgubbsglass i våffelstrut

jag ger upp ett vårskriks-tjut

Våren är utslagen

Underbar känns dagen!

Idag har jag under en färd genom Närke-skogen fått se tre enorma och vackra kronhjortar, som stolt visade sig invid vägen. Jag saktade ner bilen och  höll andan, fylldes av vördnad och respekt för de praktfulla och stora djuren. Stillnade, rädd för att skrämma iväg djuren och för att jag ville få se på dem ordentligt. Fånga det unika ögonblicket. Jag har aldrig sett så stora kronhjortar på så nära håll och i sin frihet. Några sekunder senare var de försvunna. Inga bilder hann jag fånga av det magiska ögonblicket. 

Vide-kissar känns mer vardagliga och inte lika ståtliga som vilda kronhjortar förstås ... men ni får hålla med om att de tillhör ett av de härliga vårtecken som vi uppskattar. När skogen står i brand av solen som dalar och gräsmattan börjar kännas grön istället för hötorr och frostbiten. Dikesrenen fylls av glada färger i form av tussilago och skogsbacken blir vit som snö av vackra vitsippor eller blå av blåsippor. Ja, då vet vi att våren är på god väg. Min lilla dikt passar sig till melodin "Sov du lilla videung" av Alice Tegnér. Svensk natur är fantastisk!