torsdag 3 februari 2011

Pecha Kucha Night!

Jag är nyss hemkommen från min första Pecha Kucha, som var en spännande upplevelse ... inspirerande och roligt!

Publiken bestod av ett gäng med trevliga människor i varierade åldrar och med olika bakgrund. Tillsammans fyllde vi Wirénsalen på Örebro Konserthus. Föredragen var en härlig spännvidd på. Vi fick se och höra om alltifrån berättelser om utopier och honungsvin, till att inspireras av virkade skelett och tatuerade bananer.


Själv talade jag om kreativitet och hoppas att jag lyckades inspirera publiken att bejaka sin egen kreativitet. Jag visade en salig blandning med bilder på vad kreativiteten betyder för mig. Här får ni se mina 20 bilder (varav en del är collage ... så jag ber om ursäkt att de tillsammans bildar en salig röra). Nåväl, det bjuder jag på. Ni får inte min föreläsning serverad här skriftligt idag, men kanske berättar bilderna något för er ändå om min kreativitet. Jag kände mig i alla fall uppskattad som föreläsare och hade själv mycket trevligt!

Tackar alla föreläsare, publiken och alla ni som arbetat ideellt med att ordna denna trevliga kväll! ... och för alla er som inte kunde komma uppmanar jag er:

Låt dig inspireras på ett 
Pecha Kucha

Smärta ...

Igår gjorde jag illa ryggen, så nu har jag ont och gör allt jag kan för att lindra smärtan och få reson på min rygg. Därför väljer jag idag att visa er symbolbilder för smärta.
Det här var mitt första uppdrag för LäkemedelsVärlden för några år sedan. De ringde och sa att de tyckte alla bildbyrå-bilder på tema smärta, var tråkiga och att de ville se något som ingen annan gjort. Hade jag några idéer? Jag presenterade den här idén genast, varpå de svarade "Ja det har vi i alla fall inte sett förut". Om det var ett positivt svar eller ej gick inte att bedöma, men jag fick i alla fall uppdraget.
Först fick jag leta rätt på lite modeller. Tacksam att jag har ett stort nätverk, ställde både några familjemedlemmar och vänner upp för fotografering. Jag fotograferade delvis hemma hos mig och hos dem. Sedan fick jag ägna ett ganska stort antal timmar åt bildbehandling. 
Jag valde att ta bort all färg och låta bilderna vara svartvita, men lägga en grön ton som förmedlar att man inte mår bra. Själva smärtan är röd, och jag har försökt förstärka hur smärtan känns genom att göra den intensiva smärtan mer röd och intensiv, än värk och ömheten som är mildare i tonen och sprider sig åt olika håll i kroppen.
Det var ganska intressant att arbeta med att förstärka smärta, för jag satte mig verkligen in i känslan och kunde nästan känna hur ont det gjorde. Jag hade faktiskt nytta av mina egna erfarenheter av smärta, som tex migrän och bröstsmärtor (under en period då jag var sjukskriven pga stress).
LäkemedelsVärlden blev mycket nöjda med mina bilder, och därefter har de blivit en av mina återkommande kunder! Några av bilderna har även senare sålts som arkivbilder till lite olika tidskrifter.

onsdag 2 februari 2011

Pecha Kucha Night!

Jag kommer vara med på Pecha Kucha Night nu på torsdag! Jag har jag själv aldrig besökt dylikt evenemang ... vilket gör det hela extra spännande för mig.

Vi som föreläser 20*20 är:
Jeanette Engqvist, Anna Lernvik, Olle Bergman, Karin Thörnquist, Adam Simonsson, Nina Hellström, Mely Moberg Ackebo.

Det hela startar 20.20 men entrén öppnas kl 19.30. Pris 40:- (Svensk Form-medlemmar fritt inträde). Kontanter gäller både vid entre och i baren. Varmt välkomna!

tisdag 1 februari 2011

Konsumtion ...


Jag har idag gjort ett fotouppdrag som även innebar en trevlig rundtur på företaget vi besökte, en livsmedelsgrossist. En av de saker jag tycker är så inspirerande och spännande med att arbeta som fotograf, är att jag får möta människor jag normalt annars aldrig skulle få träffa. Dessutom får jag besöka så många spännande platser och miljöer som jag annars aldrig skulle få komma till. 

På järnvägs-stationen hämtade jag en trevlig skribent och efter en kort bilfärd till företaget ifråga, mötte vi de tre trevliga männen som skulle intervjuas. Min uppgift var att ordna fungerande bilder på männen för artikeln. Bilderna från uppdraget (som inte alls handlade om livsmedel), kan jag inte visa. Men eftersom själva fotouppdraget hade ett helt annat fokus än företaget, kan jag istället dela en bit av upplevelsen att stå inne hos en livsmedelsgrossist!

Vilka mängder livsmedel vi konsumerar!

Att se alla dessa produkter och matvaror framför sig på en gång känns nästintill overkligt. Jag undrar hur stor del av dessa varor som kommer hamna i våra magar och hur mycket livsmedel och förpackningar som hamnar på soptippen. Pallar och lådor med varor till varje enskild butik, lastas på truckar och packas in i rikligt med plast för att hålla ihop som en enhet under transport. Redan hos grossisten finns en butik med varor som inte kan levereras till butiker pga utgångsdatum eller skadade förpackningar. Det glädjer mig att de anställda får en chans att köpa dessa varor, så de slipper hamna på soptippen.

Plockarna har fordon som fylls med produkter enligt kundens order. Truckar far fram och tillbaks mellan gångarna. De fyller på eller plockar ner varor som kunderna beställt. Högsta hyllorna känns overkligt högt upp och kräver speciella truckar. Lastbilarna till och från livsmedelsgrossisten går i en ständig ström utanför. Varor från leverantörer anländer på ett håll, samtidigt som lastbilar fylls med plockade pallar och far mot butiker till olika delar av landet.

Alla hyllmetrar som fylls med godis och läsk känns skrämmande, särskilt som vi får veta att det anländer flera lastbilar varje dag med samma varor. Att höra männen berätta att godis tydligen säljer mindre nu än tidigare, överraskar mig lite ... men det tyder ändå på att människor förändrar sina vanor. Kanske beror förändringen på att vi ökat konsumtionen av något annat som tex chips och läsk, men det jag vill komma till är att vi faktiskt gör ett val och att det påverkar vad butikerna köper in.

Jag uppmuntrar alla att fundera över sina inköpsvanor och titta i sin sophink innan vi fyller korgarna med nya livsmedel. Om vi alla kan ta mer genomtänkta beslut, så påverkar vi vilka produkter som fyller dessa gigantiska lager de kommande åren. Våra val är avgörande på många sätt och kan påverka både produkternas innehåll, förpackningar, hantering och transport. Om vi drar vårt eget lilla strå till stacken, så påverkar vi tillsammans hela vårt samhälle. Så se till att du kan stå för dina inköp och var medveten om att det är aktiva val vi gör, och att de kommer påverkar både våra liv och vår jords framtid!

Hopp och tro ...


Idag visar jag bilder från ett reportage för Allas-veckotidning, som jag gjorde för ett tag sedan. Det handlade om en man som misskött sig som pappa genom att ägna sig åt kriminalitet och missbruk under sina barns uppväxt ... och som nu ändrat bana. Ett argt brev från dottern blev som "en spark i magen", när han satt i fängelset. Brevet som gjorde honom sårad och ledsen valde han att sätta upp på väggen i fängelsecellen, som en ständig påminnelse om att han inte var den fina pappan han själv ansåg sig vara. Att vara snäll mot barnen när man ses, räcker inte för att göra dig till en bra förälder. 



Några år senare blev han frälst och det blev den slutliga vändpunkten till att ändra väg. Åren har runnit iväg. Hans fina dotter har nu vuxit upp till en ung kvinna och hennes halvbror är i tonåren. Mannen försöker nu ta igen alla år och bli den pappa han aldrig var. Kärleken lyser varm och innerlig mellan far och dotter, men förtroendet är skört. Båda inger hopp och tro om en positiv framtid. Han utstrålar fullständig säkerhet. Han ÄR förändrad och kommer aldrig gå tillbaka till gamla spår. Hon utstrålar hoppfullhet, men jag kan ändå skymta en oro för att framtiden inte ska bli som i deras drömmar ... hon har blivit sviken förut. Kan hon verkligen vara säker på att pappa kommer stanna vid hennes sida på det här nyktra och ansvarsfulla sättet som hon behöver?


Jag vill tro att den här varma mannen kommer lyckas med att vara den fina pappan som han visar mig och henne. För han är verkligen fin. Han ska nu även axla rollen som morfar till hennes lille son.
Jag önskar dem allt gott ...