Gott Nytt År ... 2021

 

Gott Nytt 2021!

2020 har varit annorlunda på många sätt

...och vad som väntar 2021... 

är kanske ännu mer ovisst än vid mer traditionella årsskiften.

En pandemi förändrade allt. Frågetecknen, möjligheter och orosmomenten är stora och varierar beroende på hur den drabbar oss som personer, branscher och samhället i stort. På vissa sätt kanske det var ett nödvändigt ont, för att tvinga alla länder att stanna upp och ifrågasätta hur vi lever.

Svårigheterna bör förstås helst leda till nya möjligheter,

men det kräver också vilja, ett stort engagemang, kreativitet och en positiv inställning

för att förändringarna ska leda till den framgång och positiv förändring som krävs. 

För att rädda människoliv, djur, mångfald, växter och jord.

Vi behöver alla ta individuellt ansvar, 

...samtidigt som vår framtid kanske främst vilar i makthavarnas händer.

*

För mig som har två jobb och familj, har pandemin inte påverkat min vardag så jättemycket.

Jag och maken jobbar främst med sådant som inte kan göras på distans... även om tandemin orsakat en del förändringar och orosmoment förstås i våra jobb.

 Uppdragen som frilansfotograf har visserligen minimerats (jag har sålt en del arkivbilder, användningsrätter och haft ett fåtal uppdrag, men några har skjutits på framtiden).

Mitt andra jobb i äldreomsorgen, hemtjänsten, kan inte utföras på distans.

Största skillnaden i vårdarbetet med vårdtagarna i deras hem, är att vi måste anpassa oss med skyddsutrustning och hålla avstånd, för att skydda oss och dem vi hjälper från smitta. 

Det har även inneburit att många måste sjukskriva sig, vilket innebär perioder där många är sjukskrivna "för säkerhets skull" tills de är testade för corona och symtomfria. Detta har förstås ibland inneburit personalbrist.

Bland det finaste med att arbeta i hemtjänsten är de mänskliga mötena, och att vi känner att vi gör skillnad varje gång vi kommer till någon. Under pandemi blir kanske vår hjälp och våra besök viktigare än någonsin. Om man känner sig gammal/sjuk och ensam normalt, blir det naturligtvis ännu ensligare när anhöriga och vänner inte törs /får hälsa på. 

När man är gammal och inte törs gå till affären, dagvården är inställd, vännerna isolerar sig och allt som innebär social samvaro tas ifrån en... ja, då är det lätt att bli deprimerad och kanske också mer dement dessutom (av brist på stimulans). 

När vi dessutom lever under den mörkaste tiden på året, 

blir dagar och nätter, 

de mörka timmarna 

väldigt långa.

*

Men snart kommer ljuset!

...och samhället tvingas omprioritera.

Det finns hopp om livet, även om vi måste fortsätta "hålla ut"

...avstå kramar, ses mer sällan, utomhus och på längre avstånd.

Vi har lärt oss att konferenser, möten, samtal, arbete och undervisning fungerar fint på distans. 

Vi har mycket natur helt nära vi kan njuta, och måste inte alltid resa runt halva jorden för att uppleva känslan av semester.

*

Jag har gott om hopp och tro på en bättre framtid!

Förhoppningsvis har de flesta lärt sig något under pandemin. 

Dragit i handbromsen vad gäller flygresor,

lärt oss uppskatta annat än materiella ting.

Lärt oss att respektera andra, och inte bara tänka på "sig själv".

Situationen kräver nya kreativa lösningar för företagsamhet,

vilket förhoppningsvis både kan skapa miljövänligare produkter,

kanske helt nya branschen, skapa bättre hälsa och nya vardagsrutiner hos medborgarna. 

Miljöfrågan och insikten kring hur vi människor påverkar miljön börjar bli svår att ignorera.

Förhoppningsvis blir vi bättre medmänniskor?!

Jag har gott om hopp, även om jag också är frustrerad över att makthavare inte alltid lever som de lär, och över att Kommunen har riktigt skarpa sparkrav nu, trots att jag i TV hörde jultalet om att Sverige skulle lära sig av sina misstag och prioritera vården och äldreomsorgen. Skydda de mest sårbara och uppskatta alla de som arbetar så hårt inom vården 

(inte ordagrant, men med den innebörden).

Förutom det vanliga hemtjänstarbetet (och ett fåtal fotouppdrag), har jag i höst äntligen fått validera mig till undersköterska, efter arbete som vårdbiträde sedan 2011. Jag har pluggat ca 300 timmar på min fritid (övervägande på distans), eftersom man inte haft möjlighet att låta mig göra det på arbetstid. Det har varit mycket intressant och även lärorikt, men också oerhört stressigt att både jobba, plugga och att hinna med familjeliv och annat som livet bjuder.

Jag har inte hunnit med att blogga alls... 

men varje dag (än så länge) har jag lagt upp minst en bild på instagram.

Så om ni undrar vad jag har för mig kan ni kika in där!

Vad gäller min lilla skog, tomt och fritidshusen så har jag åkt dit så ofta som möjligt för att fantisera och drömma, plugga framför brasan, och strosa runt på tomten en stund i naturen.

Jag hoppas att 2021 ska bjuda mig mycket tid i naturen, och på mitt lilla torp.

Jag önskar mig fortsatt spännande och utvecklande arbete/uppdrag.

Mer tid för vänner och familj.

...och en stor förhoppning om att kunna spela och sjunga tillsammans med andra.

Min rätt nya intresse, som inledningsvis kommer ur min dröm om att leva närmare naturen, vara självförsörjande och leva klimatsmart... är att lära mig att odla växter och grödor som gynnar mångfald och ger mig och familjen mat i magen. 

Och det är något som jag verkligen ser med spänning fram emot under 2021!

Önskar oss alla ett GOTT år

Ett NYTT år

med positiv förändring över hela världen

för individer och jord

i GOD rikting!

*

Torpägare! ...

 

Så kom plötsligt den där dagen när de många års drömmar skulle bli möjliga att förverkliga!

Det där enklare levernet närmare naturen. 

Jag har drömt om en liten stuga i skogen, ja helst också att äga lite skog... så att jag kan rädda träd och mångfald från skogsmaskiners skövling. Lite utrymme för att odla grödor... i självhushållningens anda. En fin utsikt och gärna en sjö eller ett vattendrag att doppa sig i inom vettigt avstånd.

Ja och så dök detta plötsligt upp som objekt till salu! 

Två små hus i skogen med möjligheter. Båda byggda för ca 70 år sedan. En vinterbonad i lite mer ompysslat skick med brasa, och en i lite ruffigare sommarstugeskick utan eldstad. Vatten i brunnen, men annars saknas både el, rinnande vatten och avlopp. Lite skog och rätt mycket mark att bestämma över. Sjötomt hade väl varit det enda som jag gärna dessutom haft... men då hade det höjt priset rejält... och vad gör väl det när det finns fina sjöar i krokarna!

Nejdå, jag känner ingen tvekan... för det här känns helt rätt!

Det är ruffsig tomt och finns massor att göra på den naturliga tomten... men det är ju också ett plus... för samtidigt inte mycket alls som MÅSTE göras. Jag kan bestämma var just jag vill plantera de första vitlökarna innan det blir för kallt... och kan ändra mig om jag funnit en bättre placering för odling i vår. Det är vi som får bestämma var vi vill ha "secret garden känsla", naturtomt ... gräsmatta för krocketspel ...eller syrenbersåer och kaffehörna... vildmarksbrasa, grillplats, bakugn, jordkällare, trädkoja eller ... kanske ett eget vindskydd? 

Vi kan ha allt, eller bestämmer oss för att vi "bara" ska bygga ett orangeri... eller så njuter vi bara av vad vi faktiskt har och gör ingenting tills vi en dag eventuellt får lust med något.

Det betyder att möjligheterna är oändliga, oavsett om man far hit och fastnar med en bok inne framför brasan, eller hängandes i en vildmarkshammock runt "knuten"... eller bara vandrar i skogen och sover i stugan om natten... eller om man hugger i med alla spännande projekt som husen och marken bjuder. För det finns ju inga gränser för allt jag kan fylla händerna med här i form av varierade projekt. 

Om jag/vi har lust.

På instagram blir det lättare att flitigt ordna inlägg med bilder, men jag ska försöka dela på bloggen också så ni får se lite utveckling och detaljer från visionerna och drömmarna som förverkligas.

Det här är också ett steg i god riktning, i min ambition att leva närmare naturen, enklare och att rädda mångfald och liv. Här kan miljoner insekter få surra och krypa i min skog och på en äng. Ja och så gör jag verkligen en verklig handling  och räddar skog, inte bara genom att klicka på virtuella knappar eller köpa ett symboliskt träd. Här kan jag inte bara rädda gamla stora träd i varierade arter ... utan jag kan också plantera fler om jag vill det.

Min balkongodling i stan har gett oss rikligt med tomater under sensommaren (ännu finns de i varierad mognad, men nu kommer frosten så vi får nog skörda dem nu). Chilifrukter och avocado-plantor får flytta inomhus. Det blir spännande att se vad jag kan skörda under 2021 ... och om jag väljer att odla både på balkongen och i skogen. Vi får se hur livet utvecklar sig.

Köpekontraktet påskrivet och säljarna ska plocka med sig sakerna de vill ha kvar, men inom mycket kort får vi tillträde. Vi är välkomna att strosa på tomten och i vår lilla skog så länge... så det har vi redan gjort hela familjen. Vi fantiserar om allt spännande som vi kan göra här... på vår fria tid.

Vilken lycka!

*

Länk till min instagram, som visar bilder nära varje dag från min vardag... och redan några bilder från visningen på plats och på besök i naturen med kontraktet påskrivet

https://www.instagram.com/tillbringaren/

Balkongodling...

Balkongodlingen växer och frodas. 
I samma takt som den växer ökar mysfaktorn på balkongen. Nu sitter jag inte bara ofta ute i temöbeln, utan sitter på betonggolvet på en kudde och läser eller filosoferar. Jag har till och med provat att hänga upp vildmarkshammocken, som en hängmatta/dagbädd bredvid grönskan. 

Supermysig!

Jag vill ju så gärna odla själv, men det där med att få gröna fingrar får jag jobba på. Det är roligt och en del fungerar fint, men kanske inte alltid som förväntat. 

Bland annat har jag försökt ta sticklingar från blåbärskvistar i skogen. I början såg det lovande ut, då de slog ut i blom. Men de torkade snabbt till torra kvistar, så de blev utslängda från balkonglådan. Jag kom på att pollineringen kunde vara problem, för att få blåbär... men mitt försök att hjälpa till blev ett misslyckat projekt. Det krävs nog mer kunskap, erfarenhet och kanske är det inte balkongodling som passar för just blåbär?





Jag har provat att odla upp tomater från en färsk ekologisk tomat, vars frön jag planterat.  Det fungerade fint förra året, även om vi även då hinta fick någon tomatskörd. Flera av plantorna dog tidigt i år. Kanske för jag planterade i mjölkkartonger med för tätt undertill, då de knappt visade sig innan jorden blev möglig. Två av dessa har dock överlevt och växer nu fint på balkongen. De växer dock långsammare än de köpta plantorna, och jag kan inte se skymten av tomater på en enda planta ännu. Så här såg de ut innan jorden blev tråkig, och två av dessa lyckades överleva när jag omplanterat dem.



Eftersom det var en del frostnätter fick alla plantor stanna inne ända till i mitten på maj. Gurkan drog snabbt iväg i gardinen, så den var över en meter och lite klurig att få med ut... men nu trivs gurkorna fint... även om många av bladen ser tråkiga och torra ut.

Bivänliga växter planterade jag i balkonglådan i mitten på maj. I blomlådan samsas den med några köpta lavendelväxter och en armslök som jag fick som gåva av en vän. Den började snart blomma och bladen smakade gott, milt som av vitlök. Nu har den dock torkat helt i solens hetta.

Chiliväxten jag köpte har vuxit fint hela tiden. Blommorna som kom var superröta. Jag upptäckte dock att bladlöss började spridas och trivas på blommor och blad. Provade att spraya med såpvatten och försöka få loss de små... men till sist en dag tog jag bort alla de blad och blommor som var fulla av löss. Nu verkar den lusfri, men saknar ju blommor... så att få frukt på den lär dröja. 


Jag har även gett mig på att plantera morötter, avocadokärnor, purjolök, gräslök och sallad. Salladen verkar trivas fint i balkonglådan jämte de bivänliga blommorna. Det är dock än såpass få blad, så jag har inte skördat än. Vi får se hur mycket det blir. 

Spännande och mysigt är det i alla fall på balkongen. Och nu slår de bivänliga blommorna just ut. De längsta stjälkarna är en halvmeter höga... så jag har fått fästa upp en bambupinne på räcket som stöd, så de inte ska blåsa av eller falla ut från balkongen.

Och nu kommer fler och fler småfåglar och humlor till balkongen, till min stora glädje. De dricker ur "humlebadet", surrar mysigt runt bland lavendel och blomster... och frågar bedjande om de får smaka en brödbit när vi fikar.

Älskar min balkongodling, och börjar se mer och mer plats för växter. Kanske ska jag utöka med fler balkonglådor? ...hängande växter... eller prova på en ny sort. Kanske ingefära nu o hettan? 

Spännande och mysigt är det.
Med min mysiga balkongodling.

*

Glad Midsommar! ...

Glad midsommar!

Jag har så oändligt mycket att vara tacksam över och att fira denna dag! 
Önskar er alla...  Allt Gott!

<3

Instagram - nina.hellstrom.bovang

Välkomna att följa mig på instagram!

Jag har ju alltid känt mig "100 år efter", men döttrarna tyckte det var på tiden, så jag har nyligen börjat "instagramma". Fördelen är framför allt att det blir lättare att få iväg inlägg med kort text och en (eller ett gäng) bilder lite raskt. Kanske är det också en fördel att jag inte kan vara så där galet noggrann med urval och efterarbete med bildbehandlingen etc (som jag brukar), även om det är en av orsakerna till att jag INTE tidigare "instagrammat".

Jag har intalat mig själv: "Det är ju inte en proffskamera!... och jag kan inte göra en professionell bildbehandling heller... Det går ju inte styra skärpedjupet ordentligt! ...
... nej det är kanske inget för proffs? ... eller? etc

Men jag tycker faktiskt att en del bilder blir fina. Och det ÄR annorlunda att fotografera med mobilen. Jag tar ju inte med systemkameran till vad som helst. Den är tung och åbäkig att bära, när jag inte vet att jag planerar fotografera. Mobilen däremot har jag ju alltid med, och då kan jag slänga upp den lite när jag råkar se något. Jag brukar också sällan jobba med vidvinkeln på systemkameran, så det blir lite andra bilder med mobilen.

Till min överraskning tycker jag själv att det är ganska roligt.

Eftersom jag känner mig mer ambitiös med blogginläggen här, som just p.g.a det, tar längre tid att få till i praktiken... så har jag varit ganska flitig på instagram, när det går långt mellan blogginläggen.

Välkommen att följa mig även på instagram!

Länk:
https://www.instagram.com/nina.hellstrom.bovang/?hl=sv