resande ...

Jag bockar av de sista punkterna på min lista, inför morgondagens färd. Pass, flygbiljetter, försäkring och laddad mobil + mindre fotoutrustning med batterier, film, minneskort och laddare. Minimalt med kläder, adapter, tandborste, mascara och en anteckningsbok. Ja så lite packning som möjligt, ryms nu i min kabinväska.

Min lista över allt jag skulle hinna INNAN resan, är långt ifrån avklarad. Dygnet har bara 24 timmar, och jag har helt enkelt bokat in alltför många av timmarna. Hinner inte, hinner inte, hinner inte ...

Kanske är det därför lite extra bra att jag far bort från min vardag och får lite perspektiv på tillvaron. Kommer bort från allt jag MÅSTE göra, BORDE göra, VILL göra, SKA göra och KAN göra.

Något jag länge DRÖMT om att få göra, är att återigen börja fotografera analogt och med svartvit film i kameran. Jag grunnar på om mitt fotograferande förändrats när jag blivit digital?

Därför packar jag båda mina kameror. Nu ska jag använda båda mina kameror, och se vad jag får med för material hem. Med en vision om att bilderna skulle kunna bli en fin utställning.

New York, here I come!

Bilden fotograferades 1994, på flygresan med Aeroflot mot St.Petersburg. Det var på den tiden jag enbart fotograferade svartvitt, med min Nikon FA.

Hoppet ...

Idag visar jag en gammal bild som jag fångade när jag gick på Fotoutbildningen åk 2. På eget initiativ ville jag följa en yrkesverksam person, och valde att följa min väninna Lotta under en arbetsdag. Hon arbetade just då på Lungkliniken på RSÖ (numera USÖ). Jag fångade många fina bilder på henne och patienterna under min dag. På den tiden arbetade jag helt analogt. Denna bild fångades när hon ledde ett gäng kvinnor i vattengymnastik, i deras specialanpassade simhall. 

Jag tycker mycket om bilden, och att jag lyckades fånga henne i just det ögonblicket när hon gör ett högt hopp. Ett hopp för alla de lungsjuka kvinnorna i bassängen. Jag tycker också om att alla kvinnorna i bassängen ser likadana ut.