söndag 2 februari 2020

Klimatpodden


Jag har nyligen börjat lyssna på Klimatpodden på Spotify, som produceras av journalisten & Storyteller Ragnhild Larsson, och som jag finner mycket inspirerande och intressant.

Börja lyssna du med och ta del av spännande samtal och tankar kring hållbarhet och miljöfrågor!


https://klimatpodden.se

Här finns även en länk till en lista med poddar på tema "Hållbarhet":
https://miljo-utveckling.se/lista-12-poddar-om-hallbarhet/ 

lördag 1 februari 2020

Januari - Friluftsliv



Lunch i skogen, en solig januaridag.

Vi far ut i det soliga vädret och söker oss till välkomnande plats för brasa och andrum.

En bit lasagne medtagen i packningen, som blev över från gårdagens middag. 



Brasan tänds med tändstål, med näver och medtagen ved idag. Det är en bit av nävern som jag dekorerade borden med, på mammas minnesstund i december. Det känns fint. Den får mig att minnas mammas röst när hon sjöng... "Det brinner en eld"...


Nävern tog jag från en ikullfallen björk, som stormen vält...

Tunn ishinna på sjön, i vackra fjäderliknande formationer.


Jag tar en liten promenad, medan brasan värmer vår måltid, och maken matar brasan och snart vänder foliepaketen i glöden.


Jag älskar den låga solen som värmer, och smeker mossan så vackert. 





 Och det är spännande att få gästa en plats vi bara tidigare noterat. Det är första gången vi tänder en brasa och tillbringar tid just här.

Det blir en kort liten upptäcksfärd längs sjökanten. 
Marken är blöt. Naturen vacker i gråblandade kulörer och toner. 


Jag finner ännu en grillplats en bit bort, 
med flera sittplatser, och en brevlåda märkt "Bengt" hängande på ett träd.

Det ser dock ut som en allmän grillplats, så den kan vi säkert gästa en annan gång (om inte Bengt sitter där förstås!). Anar det är han som ordnat till den (?).

Lasagnen smakar mums i solen, på bambutallrik med en färsk tomat som vi delar.





Efter maten värmer vi på vatten till pulverkaffet.
Gott och mysigt.
Lite småfåglar kvittrar i buskarna.

Vilken härlig liten lunchutflykt...








*

PS: Självklart tar vi med det tråkiga skräpet som andra lämnat på platsen. En ölflaska i glas, påsklämma och tomt cigarettpaket. Så trist att komma och finna så tråkiga spår av tidigare gäster, men vi lämnar i alla fall platsen i skicket vi själva önskar finna det. DS









Miljövänligare vardag - Plan för 2020...



Jag vill ständigt göra mer skillnad, och kanske har jag för första gången i mitt liv blivit modern!

Nu ska vi äntligen bli fler som återbrukar och redesignar, köper begagnat, lusläser ursprung och innehåll på förpackningar och produkter... och ifrågasätter producenter, butiker, egotrippar och övrig materialism. 

Försöka finna nya sätt att hantera vårt vardagsliv och våra semestrar. 

Precis som alla andra sliter jag på jordens resurser, trots mina värderingar med ett liv som alltid strävat i miljö och människovänlig riktning. Jag (och min familj) behöver minska mitt/vårt klimatavtryck.
...även om jag är stolt och tacksam över att vi i alla år valt att tillbringa våra familjesemestrar i Sverige, och valt bort onödigt shoppande av moderna prylar och kläder i allmänhet.  

Jag grunnar mer än någonsin på hur jag kan göra störst skillnad, och hur jag kan vara med och påverka samhället, jorden och min omgivning på bästa sätt. 

Men medan jag grunnar och försöker finna nya vägar att påverka... ska jag fortsätta dela mina egna steg på bloggen. Vad jag gör i min vardag, för att bli mer klimatneutral. 

Kanske inspirerar jag någon att göra små (/stora?) förändringar, genom att våga göra annorlunda än tidigare? 

Jag har garanterat fått lättare att finna likasinnade, nu än förr, nu när fler förstår allvaret och vill vara delaktiga. 

På Facebook finns grupper som ger tips kring vad vi kan laga av våra matrester. Hur vi städar miljösnällare. Hur vi bor på mindre yta, och vilka fördelar som följer av mindre konsumtion och enklare leverne. De som kommit lite längre på olika vis, kan ge tips kring vad som fungerar bra/mindre bra, och inspirera andra att omvärdera sin vardag. Att uppskatta tid och samvaro, före prylar och konsumtion. 

Det är lätt att glömma: att äga saker kostar... både att införskaffa, och att ta hand om. Laga och vårda. Det tar både vår tid och kostar i reda slantar. 

Så bra att stora delar av världen äntligenbörjar förstå vart skuta lutar. 

Jag har längtat länge efter att fler ska omprioritera, särskilt de med makt att ta de stora besluten som sätter press på de som sliter hårdast på miljön.

Nu blir det äntligen tid och möjligt för entreprenörer och inspiratörer, att värdesätta naturmaterial,  hantverk, kvalitet och närproducerat. 

Forskare och uppfinnare som skapar miljövänligare material och lösningar som spar på resurser eller löser befintliga problem. Naturmaterial före syntetiska, och mindre kemikalier involverade i produktionen. Förändrade prioriteringar kring transporter. Mindre plast. 

Jag hoppas att detta även ska leda till att vi människor lär oss att samarbeta bättre. Värdera vänskap och samarbete. Uppskatta delat ägande, tiden, våra sinnen och närvaron på ett nytt vis. 

Vi lever i en spännande tid!

Snart kanske min dröm om en förpackningsfri butik finns inom räckhåll?

Och så kan jag här på bloggen fortsätta ge tips på andra människor, företag, produkter och händelser, som inspirerar mig!

Förhoppningsvis blir det också lättare, när övriga samhälle är med "på skutan". När politiker inser att de måste dra i handbromsen och styra om seglet i ny riktning. Förändra själva strukturen. Det är nu det händer (hoppas och tror jag). 

Paradigmskiftet...!




Bilden ovan är en mix av två av mina fotografier. Den symboliserar att vi skapat "skit" som vi sedan själva kryddar vår föda med, och som vi också tvingas äta upp... samt den vissnade jord som följer av vår egoistiska och kortsiktiga melodi. Den cirkeln vill vi inte fortsätta vara en del av... den måste brytas.






torsdag 30 januari 2020

Varma eller kalla matlådor till våra äldre... ?

Jag engagerar mig mycket för människor och samhällsfrågor. Välfärd och miljö. Hållbarhet. Tänker ofta på helhetslösningar och konsekvenser av beslut och strategier som genomförs i stor och liten skala. Skulle gärna göra ännu större skillnad ...

Försöker just begripa kommunens prioriteringar för de gamlas måltider. Under de 9 år jag arbetat i hemtjänsten har det gjorts förändringar i flera omgångar. Just där jag jobbar, på landet, har de gamla fått behålla sina varma matlådor. Nu ska denna förändring göras även för dem. Det blir kalla matlådor levererade av Samhall.

Det betyder att de som idag får varma matlådor levererade varje dag av kommunens hemtjänstpersonal, som vid lunchtid ändå befinner sig 10 meter ifrån tillagningsköket (eftersom vi har vår rast där)... istället fr.o.m 1 feb ska få kalla matlådor levererade av Samhall till stugor och lägenheter på landet.

Det betyder att ännu en person, i ännu en enskild bil, ska åka runt till stugorna, som vi hemtjänstpersonal ändå gästar (då många behöver tillsyn/hjälp med att värma och servera maten eller medicin), med två kalla matlådor 3 dagar/vecka.

Den varma nytillagade maten kan vara en höjdpunkt för de äldre. Nu ska kunderna istället tvingas acceptera att stoppa kalla potatisar och proteiner kokta/stekta igår eller i förrgår eller ... (?) och hålla tummen för att den ska smaka mums efter några minuters snurrande i mikrovågor.

Då jag själv levererat kalla matlådor på samma vis tidigare, vet jag att de gamla sällan uppskattar den micrade maten på samma vis som den varma nylagade. Konsistensen på potatisen och vissa födoämnen förändras när den först kyls och sedan micras. Detta oavsett hur fina ekologiska ingredienser den innehåller eller hur fantastisk kocken är. Och om man bara äter en halv matlåda/dag, blir ibland den sista måltiden uppäten ca fyra dagar efter den tillagats.

Jag betvivlar att vi får ännu friskare och gladare människor i kommunen av denna åtgärd. Och med tanke på de extra bilfärderna (och personalen) som ska resa samma sträckor som hemtjänstpersonalen dessa dagar, undrar jag hur många kronor verkligen kommunen sparar.

Detta ska inte tolkas som kritik. Mer en undran över beslutet.

Många äldre är upprörda förstås. Och hur blir det för dem som inte vill bestämma sig en månad i förväg vad de vill ha till lunch? ... som till och med imorgon kan bestämma sig för på morgonkvisten att det verkar gott med panerad fisk och ris? Hur ska de göra nu? Det vet vi inte än... kan inte ge svar på.

Vad vinner Örebro Kommuns medborgare och samhälle på denna åtgärd? Och vad kostar detta i reda pengar, välfärd, näring, människors matglädje... och hur är hållbarhetsaspekten på detta? Konsekvensanalys har de säkert gjort. Nyfiken på hur den ser ut...
Tyvärr verkar Samhall inte ens ha ansträngt sig för att hämta upp beställningarna av maten innan den ska placeras i matlådan. Vilket betyder att skiftets första helg får kunderna kanske inte ens den mat de kryssat i att de önskar. Hittar de inte hem till de gamla... eller spar de personal och miljö där?
...bara en stilla undran...


Jag är övertygad om att ev konsekvensanalys är mer generellt gjord när ett sådant här beslut tas för ALLA kunder. 
I detta fall har de säkert inte tagit med i beräkningarna att i en del av kommunen fungerar det idag så här: 

* idag tar det 1 minut och noll restid (med miljövänliga ben) att hämta den nylagade varma maten från köket, som kan levereras och ätas inom 1 timma till alla kunder. 

* Att leveransen vid alla besök hos kunder som även har hemtjänsthjälp i samband med maten, blir miljösnällare utan en extra billeverans med en ytterligare betald personal samt färdmedel och miljöutsläpp. Det kostar också att kyla och förvara maten. 

* Det fåtal kunder som enbart har matlåda (utan hemtjänsthjälp) är så gott som alla kunder vi ändå passerar med våra bilar på väg till andra kunder... eller så promenerar vi idag bara 25 meter ifrån matsalen med deras matlåda till dörren. I dessa fall (som bor nära köket) noll miljöpåverkan och tre minuter från kök till köksbord.

Jag anar att när kostnader och konsekvenser räknats på, så har de säkert räknat generellt, utan att ta hänsyn till att situationerna i kommunen är olika, beroende på verksamhet, var de gamla bor, vilken hjälp de har i övrigt, samt var maten levereras ifrån idag. Deras lösning är säkert en rimlig lösning i många sammanhang, men inte överallt. Och om man sätter människornas välmående först, så finns det inte många som föredrar kalla matlådor före nytillägnad varm.