Vildplockat - Nässlor

Igår var vi ute på en skogsutflykt. 

Vi grillade en köttbit och grönsaker över elden 

och jag gjorde årets första sjödopp. 

Underbart!

Jag planerar visa er bilder från flera underbara utflykter vi gjort... 

vi får se när jag hinner ta hand om bildskördar och göra inlägg.

Efter vår härliga middag vid sjön, och en stunds njuta naturljud och lapa sol, letade och fann vi nässlor att plocka med oss hem vid vägkanten.

Idag har jag rensat bort "stök", sköljt och förvällt dem ca 3-5 minuter i lättsaltat vatten. Kramat ur vätskan, hackat och fryst in. Någon dag framöver blir det nässelsoppa. 

Vildplockat, lokalt, ekologiskt och ...alldeles gratis!

Spenatsoppa med kokta ägg och bröd, är en av familjens  favoriträtter... 

och på nässlor, istället för spenat, blir soppan minst lika god.

Miljövänligare vardag - Äta mindre kött...

2019 bestämde jag mig för att äta mindre kött och mer vegetariskt.

Jag drog ner ganska drastiskt på min köttkonsumtion, men utan att riktigt ha någon koll på det. Vissa månader åt jag mer och andra mindre. Eftersom familjen har olika idéer och smaklökar är det inte alltid enkelt att ordna middag som passar alla, men då vi haft en vegetarian i familjen de senaste fem åren, så är ju inte detta något nyuppkommet bekymmer.

Vid årsskiftet beslutade jag och äldsta tösen att börja notera de dagar vi äter kött/ vegetariskt (för oss räknas fisk och ägg, som vegetariskt, vilket förstås kan diskuteras).

Totalt sett har familjen dragit ner stort på nöt och fläskkött, och väljer oftare kyckling när kött ska ätas.

Jag har inte tyckt det varit svårt alls att välja vegetariskt. Oftast när jag ätit kött två dagar i rad beror det ju på att jag vill äta upp resterna. Köttportionerna har också blivit drastiskt mindre, helt enkelt för jag inte är sugen längre. Det smakar inte "mer" på det sätt som för några år sedan.

Jag har bestämt mig för att det blir ett "köttkryss" även om jag bara smakat på kycklingsoppan, eller ätit en skinkskiva på en smörgås. kött är kött.

Januari 2020 

har jag vid 15 dagar (av 31) ätit totalt ca:

650 gram rött kött (nöt/fläsk)

800 gram kyckling

Februari 2020

har jag vid 7 dagar (av 29) ätit totalt ca:

500 gram rött kött (nöt/fläsk)

200 gram vilt kött (hjort)

300 gram kyckling

Jag har inga ambitioner att bli varken vegetarian eller vegan, men vill både av miljöskäl och hälsoskäl äta mindre kött, och när jag väl väljer kött, vill jag välja bättre kött (närproducerat och ekologiskt i första hand). Jag äter gärna mindre portioner när jag väl äter kött.

Än så länge har detta inte inneburit minsta problem för mig, men vi gör ofta "buffé" till middag, så att alla kan bli nöjda och även köttälskare kan ta av kött och vegoalternativ. Det går också fint att göra klassiska kötträtter vegetariska med enkla medel.

Det blir spännande att se resultatet för 2020!

Lite synd bara att jag aldrig tidigare noterat min köttkonsumtion, för det hade varit intressant att se skillnaderna från då och nu... 

Adventskalender - Lucka 6 - De svåra valen...

Ja så går jag där i matbutiken. 

Ska göra de där viktiga valen... 

Är det plånboken som styr idag, 

och vad ska annars prioriteras?
När jag väl bestämt VAR jag väl ska handla.

Ska jag välja ekologiskt från utlandet, eller Svenskt? 

Närproducerat eller Ekologiskt? 

Fairtrade eller KRAV-märkt? 

ECO eller REKO...

Inte blir det lättare av att det ekologiska är förpackat i plast, medan det vanliga säljs utan förpackning.

Ska jag välja produkter som har miljövänligaste förpackningen, eller det miljövänligaste innehållet?

Ekologisk vara i för stor förpackning (som riskerar bli dålig och orsaka matsvinn), eller den i lagom mängd som inte är klimatsnällt producerad.

När företagen insett att många vill handla mer klimatsmart kanske de lurar oss konsumenter med missvisande information, för att vi handlar mer eller accepterar ett högre pris om den marknadsförs på ett visst vis. Kanske köper vi mer bara för förpackningen är grön , eller vissa ord står med stor stil på förpackningen? 
Det gäller att läsa det finstilta.

Det skulle kunna ta halva dagen 

bara att välja varor till ett hushåll.

Hur kan de garantera att den ekologiska honungen från EU- i en mixad blandning honung från Rumänien, Brasilien och Bulgarien verkligen innehåller ren honung från bin som bara besökt ekologiska glada blommor? Hur håller de ordning på var bina samlar sitt innehåll undrar jag? Bin kan ju flyga långt... tänker jag.
Och i den här butiken jag just nu står, när vår honung hemma är slut, erbjuder ju inte ens någon Svensk honung alls, varken ordinär eller ekologisk. 

Nej, jag bestämmer mig för att jag får ta en promenad till en annan butik och köpa Svensk honung. En annan dag hade jag kanske gjort ett annat beslut. Den ekologiska från EU kostar dubbelt så mycket som den billigaste, och den svenska tre gånger så mycket som den billigaste honungen.

Svenskt känns alltid bra på något vis.  De varorna har inte rest så långt, och dessutom litar jag rätt bra på vårt regelverk och kontrollerna här. Och så vill jag stötta de svenska bönderna. Jag vill att det ska finnas en framtid för lantbruk och djurhållning här. Och helst ekologiskt, giftfritt och naturligt tänk.

Jag betalar gärna lite mer för mat som odlats i Sverige, även om de ekologiska från utlandet kostar mindre. Provar gärna nya varor också, som helst både är snällt förpackade och med innehåll som kan vara bättre för kroppen och miljön, än de vi brukar köpa. 

Lite mer protein i pannkakor och bröd till exempel, skadar inte. Så då testar vi Svenskt mjöl med rotfrukter och bönor.

Mina ögon ställer in fokus på ursprungsländer, kilopris istället för bara vad varan kostar, nedsatt pris (och orsak till det), kort datum (riskerar slängas av butiken), och de olika symboler på paketen. 

Är bananerna märkta med en groda och "Rädda Regnskogs-märkning" lika bra som de ekologiska-bananerna bredvid, som säljs inplastade i 6-pack? 

Jag vill ju bara vill ha tre...

Finner tre ekologiska bananer som någon tagit ur en plastförpackning och lämnat där. Inser att det borde gå bra att ta dessa, eftersom de har våg med etikett som visar priset för ekologiska bananer. Annars sitter ju streckkoden på plastförpackningen runt bananerna. Klistrar den direkt på bananerna. Gör så på alla grönsaker med skyddande skal, för att undvika onödiga påsar.

Provar ekologiska ärtbullar till nedsatt pris, och hittar ekologiskt kött med 50% rabatt pga kort datum. Jag kan ju prioritera en kötträtt idag, om det dessutom både är miljösnällt producerat och det annars riskerar att hamna i matbutikens sopor.

Ja så där håller jag på i butiken.

Vrider och vänder på paketen.

Gör de svåra valen...

6

*

Miljövänligare vardag - Redesignad odlingsbänk & Balkongodling

Jag bryr mig om var maten kommer ifrån, vad jag stoppar i munnen och skulle väldigt gärna ha ett litet eget grönsaksland att vårda och skörda. Men jag saknar både "gröna fingrar", och så bor vi i lägenhet i stan. Men för att kunna nå mål, behöver ju allting ha en början...

Vi plockar mycket bär och svamp i skogen så länge vi finner dem. Men bortsett från det blir det mest mat från affären. Har jag tur hinner jag plocka lite nässlor om våren, och smaka lite av vad skogen bjuder, och kanske lite frukt vi fått till skänks. Men jag vill lära mig mer om ätliga växter, odling och hur dessa bäst tillreds för goda måltider. Både viltplockar och hur en odlar grödor. På väg i riktning för att någon gång kanske kunna bli nära självförsörjande, även om det än så länge känns långt mot målet. 

Vår balkong brukar vintertid bli trist och stökig. Men varje vår när värmen lockar ut oss, växer lusten att få det fint där ute och och vi rensar föremål och sopar den ren från granbarr (efter granen som slängdes ut från balkongen när vi slängde ut julen), spindelnät, och föremål som av någon konstig anledning hamnat där under vintern. 

Vi planterar lite växter i en blomlåda och hoppas att vi ska komma ihåg att vattna dem emellanåt. Så vi kan njuta sommarfrukostar i utemöbeln, eller läsa en bok om aftonen. Njuta utsikten mot promenadstråket där människor rastar hundar, joggar eller strosar på väg mot centrum eller ut mot naturstråken åt andra hållet. Vi kan se plommonträdets årstidsväxlingar och ån som rinner förbi vårt lilla uterum.

I år bestämde vi oss för att prova på att odla lite ätliga växter, trots att vi är noviser på området. Visst hade vi grönsaksland någon gång under min uppväxt, när vi bodde på landet. Men jag minns bara att jag rensade ogräs (en trevlig syssla enligt mitt minne), och att jag älskade att dra upp morötter och rödbetor till lunchen. Jag hade inget ansvar för att de fick lagom med vatten, och det handlade nog bara om markgrödor vad jag kan minnas.

Så för några veckor sedan köpte jag och ena dottern en tomatplanta, gurka, pac choi, ärta och vitkål på ett blomstervaruhus. Kravmärkta växter (tomatplantan kanske undantagen?). Och tre fina vanligt blommande blommor på varje sida om vår ätlig gröda, så det skulle bli lite färgglatt också, på vår balkong i söderläge. 

Tomatplantan satte vi i en enskild kruka och resten planterades i blomlådan på balkongräcket. Gurkan växte dock raskt sig gänglig och vi fick stoppa ner en av mina stickor (från en stickning), så växten hade något att stödja mot. Två dagar senare var den förbi stickans topp, så vi fick knyta ett snöre till ett smalt stålräcke 60 cm ovan balkongräcket. Bara några dagar senare var den på väg upp i skyn mot svindlande höjder, och vi insåg att den där gurkan inte var lämpad för balkongräckesodling. 

Vi omplanterade den i en till kruka, och jag snickrade ihop en raskt redesignad odlingsbänk av en vitmålad Ivar-bokhylla från IKEA, som jag fann i källarförrådet (köptes när jag flyttade hemifrån 1990, vitmålades när ena tonårsdottern ville ha en rumsavdelare med förvaring för några år sedan). Jag sågade bara av två av stolparna och skruvade dit dem horisontellt i upp och nidkant för att få stadga och för att växten skulle få lite ståltråd som stöd att växa efter (drog även tråden från denna regel mot framkanten till tre spikar.)

Nu prunkar gurkan vackert och de gula gurkblommorna frodas, trots att gurkan gick av när vi skulle omplantera den. Vi försökte helt enkelt räta upp den och höll tummarna för att växten skulle självläka. 

Det fungerade! Nu är fler gurkor på gång ovan bristningen. Den största gurkan växer längst ner och är nära 1 dm lång, och mindre gurkor växer sig större för varje dag, högre upp på växten. Den första tomaten har just visat sig, och är ungefär stor som en färdig ärta. På balkongräcket skymtar vi de första ärtskotten, men det är tveksamt om den kommer klara sig, då växten ser svag ut och inte slingrar upp sig till någon höjd (och ja, den är i balkonglådan på balkongräcket, men har fått en ståltråd att slingra sig runt om den får kraft nog). Vitkålen breder däremot ut sig både i bredd och höjd, och Pac choi-växten blommar sött med små gula blommor. 

Och jag vattnar och vårdar mina grödor. Lindar min hemstickade gråa yllesjal runt gurkans kruka under svala nätter och dagar. Hänger upp en randig gardin kring odlingsbänken blåsiga dagar, tar bort gardinen så de får sol när blåsten lugnat sig, och vattnar så fort jorden känns torr. 

Idag har jag planterat två avocadokärnor, och i krukan där ena dottern planterade en skiva ekologisk tomat i, syns idag det första pyttelilla skottet kika fram ur jorden.

En bit på väg i riktning mot en mer miljövänlig vardag!

Nu måste jag bara börja kika på recept på inlagd gurka. För det är tydligen inte någon vanlig slanggurka vi planterat.

Och jag börjar kanske ändock 

skymta något ljust grönt 

ur mina tidigare 

så ogröna fingertoppar...

*

Ekologisk framgång!

Tänk vilken framgång vårt ekologiskt val i butiken påverkat efterfrågan, utbud och pris!

Våra prioriteringar som kunder i butiken KAN verkligen påverka utbud, pris och produkter. Fler och fler butiker, bönder och procenter vågar och törs satsa på ekologiskt och KRAV-märkt, tack vare våra val i butiken. Ju fler som väljer ekologiskt, dessto större partier kan butikerna beställa, och därmed sjunker priset. En god cirkel har startats, som gynnar både oss  människor, vår jord, våra djur, vår natur och ger hopp om en bättre framtid.

Jag försöker prioritera ekologiskt, KRAV-märkt, närproducerat, säsongsbetonat och Fairtrade-produkter. Vi är inte konsekventa med ALLA varor ALLTID, men när jag går till köket för att kika på vilka ekologiska val vi gjort i vår kyl, frys och skafferi... finner jag ändå att vi troligen numera spontant även väljer ekologiskt utan att längre notera det. Det känns väldigt fint att upptäcka ekologiska produkter i skåpen, som jag lagt i korgen utan att medvetet notera eco/krav-märkningen.

Vad gäller priset, är det ekologiska valet inte längre särskilt dyrt jämfört med ordinarie utbud, förutom när det gäller kött, fisk och kyckling. Ibland är det till och med samma pris på den ekologiska produkten som på den traditionellt framställda, lite beroende på produkt och butik. 

Även om vi just i vår familj, inte är konsekventa med att köpa våra köttprodukter ekologiska, så är smakskillnaden enormt stor... och faktum är att vi äter hellre sällan och riktigt gott kött, än kött var dag. Ur miljösynpunkt kan vi även göra mycket genom att minska våra köttportioner över lag. I vår familj äter vi idag mindre kött till en enda måltid än för några år sedan. Köttmängden som idag räcker till en fyra personers-middag, räckte för femton år sedan bara till två personer. Dessutom är vi duktigare på att äta upp våra rester. För även om resterna bara är några matskedar stora, räcker de som proteintillskott dagen därpå i en sås eller omelett. Och även om vi inte särkilt ofta äter helt vegetariskt, så äter vi mer grönt och ofta mat utan kött. Ägg är ofta protein-ingrediensen i vår frukost, lunch eller middag.

Om vi alla fortsätter "dra strån till stacken" kanske allt utbud i butikerna, inom en snar framtid är ekologiskt producerad. Tillsammans är vi faktiskt på god väg att förändra en bit av vår värld!

Om ekonomin förhindrar dig och din familj att välja ekologiskt över lag, kan du ändå prioritera att tex välja ut några viktiga produkter som gör skillnad både för din familjs välmående och för vår framtids skull. Välj eko-produkter åtminstone ibland, som en gest för att stödja de ekologiska producenterna. Exempel på bra val du gärna kan prioritera till vardags, är KRAV-bananer, Ekologiska ägg, EKO-mjölkprodukter och Ekologiskt kaffe. Om din butik saknar en produkt du skulle vilja ha, är det dessutom en enkel sak att tala med butikspersonalen, och säga att du saknar en viss produkt. Jag blev själv glad när jag upptäckte att vår Coop-nära-butik valt att sälja kött av en lokal eko-bonde, och de försöker verkligen ta in produkter som vi önskar.

Så var med och hjälp till i kampen för en god framtid för oss alla.

Våra val syns och påverkar!

:)

Kika gärna in på Naturskyddsföreningens hemsida, som beskriver de fem viktigaste valen att byta till ekologiskt... och varför de är så viktiga:

http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/5-viktiga-varor-att-byta-till-eko