Inspirationstripp ...

På räls färdas jag genom vårt vackra Svenska höst-landskap. Tåget svischar i raskt tempo genom städer, över vattendrag, förbi båtar och fabriksbyggnader. Genom Nordiska skogar, fyllda av björk och barrträd i blandade kulörer. Nära och långt borta, i varierad hastighet. Jag betraktar ängar och fält med eller utan röda små stugor. Moln och himmel som ständigt förändras under färden. 

Samtidigt som motiven växlar genom mitt tågfönster, skönjer jag reflexer från personer och säten i tågvagnen i rutan. Jag ser himmeln och motiven på andra sidan om tågvagnen, som reflekteras och ibland skapar dubbla motiv på färden. 

Jag njuter av min tågresa. Jag bläddrar och läser lite i gratistidningarna som ligger på bordet. Tidskrifterna Kupé och nya Book är intressanta och läsvärda, när jag gör en paus från vyerna som fönstret presenterar. Däremellan blundar jag och funderar på alla inspirerande intryck, tankar och spännande möten jag fått uppleva på min lilla tripp.

Det är härligt att ge sig själv ett eget dygn av inspiration emellanåt. En stund av reflektion, människomöten, och nya intryck. Ja och så de där små ögonblicken som inte går att förutse eller planera. Det där fotografiet som bara tar mig med storm. De där mötena som bara blir. Som till exempel när jag köper mig reskost, och kommer i samspråk med expediten. Tre minuter senare önskar jag henne lycka till på nya jobbet, och hon önskar mig en trevlig resa till Örebro, vår gemensamma hemstad. Leenden och små varma samtal med okända människor, mitt på gatan när jag frågat efter vägen, eller framför fotografier eller målningar på en utställning. 

Ja och så de planerade mötena som gett mig förväntad och oväntad glädje under trippen. Familjen som alltid välkomnar mig som övernattningsgäst bjuder mig middag, samtal och utlånad soffa över natten. Den rara hundvalpen med svart och sammetslen päls som gillar att bli kliad bakom öronen och som har så lena öron. Den fina modellen som snällt poserar för min kamera trots den sena timman. Vännen som tar sig paus från jobbet för att ta en fika, besöka fotoutställning och språka om livet, tillsammans med mig. Ett lyckat spontant möte med en presumtiv kund, som upptäcker att hon faktiskt redan köpt bild av mig! En föreläsning som gett inspiration ... och hjärtliga skratt. Det där tråkiga ärendet, som trots allt orsakade ett viktigt samtal som kan leda till något gott.

Det allra bästa med att resa bort ... är att man få nya perspektiv och infallsvinklar på livet. Ja och så den sköna känslan av att få komma hem förstås. Trött i benen av alla promenader, men ändå på så förunderligt gott humör.

Grafisk rönn ...

Rönnen vill inte släppa mig! 

Jag har ägnat de senaste dagarna åt att kombinerat förbereda workshops i återbruk/slöjd på Hannaskolan i Örebro, strukturera upp min kommande porträttfotografering, överväga ännu ett Skapande Skola-projekt i fotografi för en annan kommun samt en del hemtjänst och vård av sjuka barn.

När så kvällen kommer kan jag inte låta bli att fastna ännu en stund i min rönn. Det finns liksom ingen gräns för vilka sköna bilder och mönster man kan skapa med fotografierna som grund. Jag undrar hur länge den håller mig fast ... men tills dess är det väl bara att erkänna ... att jag älskar den!

Omsorg ...

-Åh, kommer du! utbrister den gamla damen glatt när jag stiger in. Hon fortsätter:
-Vad bra att du kommer, men vad synd att jag klätt på mig redan ... för det är så få som kan massera in salvan på ryggen så bra som du!

Hon beslutar sig för att dra tröjan över huvudet så jag kommer åt med kortison-salvan. Jag drar på mig handskar och masserar in salvan noggrant där jag vet hon har ont och där jag känner hennes spända muskler. Jag följer ryggradens båda sidor, bakom skulderbladen, kappmuskeln och vid svank och midja. Hennes 90-åriga gamla rygg är öm och kliar dessutom, så hon är tacksam över mitt besök och att jag tar mig tid att massera in salvan ordentligt. Jag tycker om att massera. Har alltid tyckt om det, och övervägde faktiskt en gång i tiden att utbilda mig till massör. Jag har gått några kortkurser och lärt mig grunderna, men valde bort massös-idéerna till förmånen för annat. Många blir trötta av att ge massage, eller tycker det är jobbigt, men jag upplever att jag får energi av att ge massage.

Den gamla uttrycker sin önskan om att jag kunde komma oftare, för det är inte så många inom hemtjänsten som lärt sig massera, och även om en del verkligen försöker, så har många nog inte rätta känslan för att ge massage. Det är bara ett fåtal som verkligen masserar in salvan på ett sätt som gör hennes rygg skön och glad ... och så finns det några som bara tror salvan ska smörjas på lite raskt och att det är bra så. Hon skulle gärna betala en slant extra för att få massage mer regelbundet, men då skulle det väl inte kallas omsorg utan hamna på någon slags lyxservice, skrattar hon.

När salvan är väl insmord och ryggen blivit glad, trär vi på tröjan igen. Jag bäddar hennes säng och sedan är det dags att fara vidare mot andra damer och herrar i behov av omsorg och omvårdnad.

En kort bilfärd senare är jag framme vid nästa stuga.

-Nej, men hej är det du! säger den gamle mannen när han möter mig i hallen. Han ler och plirar med ögonen.
-Har du tid att prata lite eller har du bråttom?

...

Den vackra rönnens mönster!

Under min morgonpromenad här om dagen förälskade jag mig i en underbart vacker höstfärgad rönn. Hjärtat slog små glädjevolter i mitt bröst. Jag fångade med min kamera rönnen i den milda blåsten, från alla möjliga vinklar och håll. Lövverket höll fantastiska färgskalor och hade en duvblå himmel som bakgrund. 

Inatt drömde jag om rönnen och den växte ut framför mig till verk i fantastiska färgkombinationer och mönster. När jag vaknade kunde jag inte få stopp på rönn-drömmen, så nu har jag lekt med en av bilderna i Photoshop. Jag har låtit färgerna växla kulör i all oändlighet ... och nu har jag skapat mig några av mina sköna grafiska dröm-rönn-mönster!

Ni får här se några av mina ©skyddade varianter. 

Allihop skulle göra sig fint som duk i vårt kök!

LäkemedelsVärlden- Orphan Drugs

Så trillar LäkemedelsVärldens tidskrift ner i brevlådan, med mina bilder som omslag och i deras huvudartikel om "Orphan drugs" - särläkemedel!

LäkemedelsVärlden är en av mina återkommande kunder, och detta är mitt senaste uppdrag för dem. Som jag tidigare berättat för er, är det mycket spännande att samarbeta med dem, för de ger mig riktigt svåra ämnen att illustrera och fullständigt fria händer att arbeta kreativt med bildspråk, uttryck och bildidéer. Jag arbetar helt fritt i Photoshop med mina symbolbilder för att finna ett konstnärligt uttryck som håller ihop materialet. Utmanande och fantastiskt kul har jag under arbetsprocessen!

Det är inte första gången de ger mig ett tema jag aldrig hört talas om, och i detta fall fick jag bara först veta att temat var "Orphan Drugs". Jag tackar alltid ja till deras uppdrag, även om jag inte förstår temat ...  eftersom jag vet att jag klarat alla tidigare uppdrag för dem med ett tillfredställande resultat. 

I detta fall fick jag slå upp vad ordet betydde och försökte sätta mig in i det hela. Bokstavligt översättning kallas de "föräldralösa läkemedel", men på ren svenska översätts temat som "Sär-läkemedel". Särläkemedel är medicin för mycket ovanliga sjukdomar, som alltså ett väldigt fåtal patienter behöver. LäkemedelsVärlden fick sedan förstås beskriva för mig vad artikeln handlar om och vad de önskar att jag ska illustrera. I detta fall handlade det bland annat om problematiken kring att särläkemedel är så otroligt kostsamma att producera och använda. Landstinget håller hårt i sin plånbok och kan ibland välja att ge patienten recept på billig medicin och kostråd, istället för det dyrare särläkemedlet. Landstinget vill ha tillgång till särläkemedel, samtidigt som de inte vill betala för dem. Det handlar även om att samma medicin till samma pris bedöms olika av samma myndighet.

Jag älskar den här sortens uppdrag, där jag får sätta mig in i främmande ämnen, grugga mina geniknölar och presentera mina bildidéer, för att sedan fullfölja dem med fria konstnärliga händer. Välkomnar flera sådana uppdrag!