Marrakech

 

Vi far iväg mot Marrakech 

 en tidig morgonstund

landar i torrt plättlandskap
och skymtar en olivlund

*

Här är det mycket som för mig är främmande 

varmt det är och någorlunda

 lite skrämmande? ... men mest just spännande

vanorna... ja, helt klart annorlunda

*

Jag överfalls av dofter

vänlighet och supersmala gränder

helt andra smaker och kulörer

 hennamålningar på vackra händer

*


Här finns det stora marknadstorget
aptränare och blandade produkter
böneutropare i minarét
här säljes juice, prylar, kaktusfrukter

*

Här finns tjusare med sina ormar

lampor, askar, skor och juveler

här finns försäljare som gormar

inburade ödlor och en del kameler

*

Här finns fantastiska trädgårdar
med kaktusar i tusental
 Berber-utställning som man varsamt vårdar
och kvinnor gömda inom vacker sjal

*

 På trånga gator täckta utav tak

trängs vespor och butiker

åsnor och människoryggar, fullastade flak

allehanda hantverkstekniker 

*

Här finns alla hängivna fäder

som i generationer lärt sina söner

att sköta hantverk och att sy kläder

lika ihärdigt som de ber sina böner

*

 

 Bakom terracottamur

döljs palm och pooler i palatsen

och på taket kan du ta en lur

på den helt underbara takterrassen

*

Kyckling, couscous och grönsak

gömda i tajin och i en soppa

jättegod eller med knepig smak

goda bröd kan du i soppan doppa

*

Här finns det sådant som imponerar
folk och föremål som lockar
utställningar och konst som protesterar
allehanda människor som på oss pockar

 *



På riaden kan du vila stilla
äta frukost under himmel bar
här kan du understundom tid förspilla
spela spel och slappa, när du tröttnat har

 *

Atlas berg så fjärran, klädd i snö

 trots vårt Marocco är så soligt hett

och tänk i bergen spirar grönskans frö

under ett parasoll, intages dagens rätt

*

När vi har vänt vår nos igen mot Norden
Perspektivet nu en smula nytt
Referenserna har ändrat orden
och vardagsvinkeln, omtumlande utbytt

*

Gör din egen alternativa Julkalender!

Julkalendrar kan ha mycket varierad utformning. Bara den egna kreativiteten sätter gränserna.
Här är några förslag på utformning:

* Lappar eller föremål placerade i en skål på bordet.

* Häng upp ett snöre med små paket eller uppdragslappar på snöret.

* Häng upp en pinne på väggen. Knyt fast 24 uppdrags-lappar vid pinnen.
* Använd 24 tomma tablettaskar eller tändsticksaskar och lägg en lapp i varje ask.
* Skapa en egen väggkalender med luckor.

* Slå in en liten julklapp i en ask/låda. Slå in den i 24 lager papper och placera ett uppdrag i varje omslag. Barnet öppnar ett papper och får ett uppdrag för varje dag (tidningspapper går bra). Asken öppnas på julafton.

Innehåll:

* Ge barnen dagliga uppdrag.
* Anpassa uppgifterna efter familjen och barnens åldrar.
* Välj gärna ett tema för uppdragen som håller fram till jul. Exempelvis kärlek, äventyr eller miljö - ReDesign / återbruk.
* Hitta på uppdrag som; Hälsa på en främling, ge en kram- eller komplimang till en vän, ge bort något till en behövande, baka och bjud... och så vidare.

Den alternativa julkalendern på bilderna är inspirerad av Eknor-Grönlunds uppdragskalender. Jag har skapat den av tapetprover som utgått. Blommans mitt är gjord av en pappassiett, som vikts och klippts 24 veck i, som håller blombladen på plats. För varje dag blir blomman vackrare och vackrare. Bladen kan numreras på baksidan (syns bara innan bladet vecklas upp) eller markeras med siffror på den lila randen som håller fast bladen, så att uppgifterna får en specifik dag. Onumrerad dras ett blad varje dag slumpmässigt med en utmaning. 

Behöver du hjälp och inspiration för att komma på 24 uppdrag?
Här kommer några förslag.

*Tillverka egna julkort
*Köp julpynt på secondhand eller ReDesign
*Gör egen fågelmat/fågelmatare och mata fåglarna
*Krama din lärare
*Tillverka egna julklappar av återbrukat material
*Redesigna ett gammalt klädesplagg
*Gör en ljuslykta av en glasburk
*Rensa ut all onödig plast ur köket
*Köp julklappar second hand
*Baka pepparkakshus
*Skriv brev till en vän
*Släck alla lampor och apparater. Tänd ljus och ha en spelkväll
*Gör ett eget pappersspel
*Högläsning med bara tända ljus. Släck och stäng av alla apparater och lampor
*Gör hemmaspa för en familjemedlem
*Sålla bort gamla kläder - Skänk eller ReDesigna
*Sjung julsånger tillsammans
*Gör eget julgodis
*Hitta på julrim till årets julklappar
*Hitta på en egen julsång eller juldans
*Vik origami. Dekorationsstjärnor eller pappaskar t.ex...
*Gör eget julpynt av material vi har hemma
*Baka lussebullar och bjud någon
*Sätt på julmusik och städa i en låda
*Hälsa på en främling
*Ge något till en främling
*Sålla bort gamla leksaker. Skänk eller till loppis
*Komplimangdag!
*Sy något
*Panta burkar och skänk pengarna
*Plantera en växt eller ett VI-träd
*Ring våra äldsta och önska God Jul
*Gör någon glad idag!
*Ge en julklapp till någon i en annan världsdel

Förkortad version publicerad i ETC November 2014
http://orebro.etc.se/inrikes/egen-julkalender-med-radda-varlden-tema

Familjen Eknor-Grönlunds alternativa julkalender...

Familjen Eknor-Grönslund vid köksbordet. Från vänster: Ture, William, Algot, Fuaad, Jenny, Myra och Tage nederst. 

Familjen Eknor-Grönlund gillar att göra saker annorlunda. Förra julen fick Jenny Eknor idén att familjen skulle skapa en uppdragsbaserad julkalender. En kalender som inte bygger på konsumtion, utan med uppdrag med mål att ”Göra världen lite bättre”.

– Det är nästan alltid Jenny som står för de kreativa idéerna. Vi andra tycker det är kul och hänger på, säger maken William Grönlund. 
Jenny och William hjälptes åt med att skapa själva julkalendern åt barnen, medan Facebookvänner kom med hejarop och förslag på uppdrag. De valde att skapa en tråkig bild av Jorden som sedan skulle bli en mer och mer färgglad planet för varje dag som julen närmade sig.
– Vi stoppade in lite symbolik kring en mörk konsumtion, när vi gjorde den mörka Jorden av en gammal IKEA-katalog, skrattar Jenny.
Den färggrannare varianten av Jorden målades i samma storlek som den första på ett stort papper. Den klipptes sedan rund och delades i 24 ”tårtbitar”. På varje tårtbit fästes en liten uppgift, som vid utfört uppdrag limmades ovanpå den mörka jorden.
Dag för dag växte den färggrannare Jorden fram och på julafton täckte den helt den tidigare mörka.

– Den färgglada Jorden blev mycket gladare, säger Algot.

Uppgifterna var av enkel karaktär. Det kunde vara allt i från att krama sin fröken till att baka bröd och bjuda någon, eller att sy något. Andra exempel på uppdrag var att ge någon en komplimang, panta burkar och skänka pengarna, eller att göra en föreställning. Men det var inte så lätt för barnen alla gånger att förstå hur jorden skulle bli en bättre plats av att mata småfåglarna, eller av att plantera en blomma, berättar William.
– Egentligen handlade ju almanackan främst om att hitta på något som var trevligt att utföra och samtidigt kunde ge glädje i någon form, istället för att konsumera, säger han.Ambitionen var att det skulle vara roliga små projekt. Det skulle inte kännas jobbigt eller kravfyllt med uppgifterna i julkalendern.
– Det fick bli som det blev helt enkelt. Alla uppgifter blev inte bra. Men det var ändå en positiv upplevelse, säger Jenny.

Barnen Ture, Tage och Algot tycker att ett av de roligaste uppdragen var att sålla bort all plast ur köket. Dottern Myra har svårt att bestämma sig för vad hon tyckte var roligast. Men ett av de mest lyckade uppdragen var att göra en skattjakt. Barnen ritade en skattkarta och var ute i mörkret med ficklampor och letade efter ledtrådar. Skatten var att ordna en riktig biokväll hemma. – En glad familj som gör något trevligt tillsammans gör ju också världen till en lite bättre plats, säger Jenny.

På frågan om de har några planer på årets julkalender svarar både Jenny och William att det nog blir en ny variant i år. – Jag skulle uppskatta något i stil med att göra oss av med en pryl varje dag, säger William med ett leende. 

Familjens egen bild av Julkalendern.

Artikel publicerad i ETC fredagen November. 

http://orebro.etc.se/inrikes/egen-julkalender-med-radda-varlden-tema

Min meningsfullt snuvade sovmorgon ...

Väcks på min så galet efterlängtade lediga lördagsmorgon av hemtjänst-samtal, desperat sökandes efter personal. Förskräckt över det plötsliga uppvaknandet bankar mitt stressade hjärta hårt i bröstet, medan jag försöker förstå situationen. Vikarien för den sjuka ordinarie personalen har just ringt sig sjuk, och inga andra vikarier finns att nå. Förtvivlat trött tvingar jag mig upp och iväg. Besviken och ledsen över min bestulna morgon. Snart kommer det dock kännas annorlunda...

Någon timma och några besök hos några gamla senare, kliver jag över tröskeln till en gammal dam som sitter i köket och läser tidningen. -"Godmorgon!", hälsar jag. Hon ler och hälsar mig tillbaks -"Godmorgon". Jag har inte träffat henne många gånger, men eftersom jag vid tidigare besök förstått att hon uppskattar fysisk kontakt går jag fram och säger -"Nu ska du få en riktig kram av mig!". I samma stund jag omfamnar henne börjar hon förtvivlat gråta. -"Jag saknar honom såååå, vi hade varit gifta nästan 60 år..."

Jag håller om henne stilla. Låter henne gråta ut sina sorgfulla tårar tills hon lugnar sig och slutar skaka i kroppen. Smeker henne på ryggen och håller mjukt om hennes varma och runda kropp. Sedan ber hon om ursäkt ... varpå jag säger att hon behövde gråta, och det är inget att be om ursäkt över. Det var ju bra att jag kom så hon slapp ha klumpen i bröstet och gråten inlåst. Hon tackar, säger att jag "strålar på henne" och att nu har jag räddat hennes helg. Hon ler mot mig, med sina blöta kinder. Vi börjar småprata... och inom kort inser jag att jag känner mig hitsänd av min farmor. För utan att jag riktigt förstår varför börjar hon att prata om de vackra blommorna hon plockade i byn min farmor bodde i år 1946 (hon plockade blommorna det året, och min farmor bodde där då). Blommor som fortfarande blommar så vackert lila där hon planterade dem. Hon pratar om byn där hon (och mina farföräldrar) senare levde i, och om hur hon älskar sjön där invid. Alltihop är platser som är så bekanta för mig. Emellanåt faller hon i gråt och vi omfamnar varandra. Hon är så tacksam och glad när hon förstår att jag vet hur hon känner och var hon är i tanken. Att jag delar dessa platser med henne. Mitt i en omfamning ser jag att en gråsparv sitter på balkongräcket och kikar på oss. Solens strålar skiner genom fönstret och värmer oss vid köksbordet. Jag ser på den gamla medan hon pratar om, för oss båda, bekanta platser. Och inför mina ögon blir den gamla nu så otroligt lik min egen farmor. Och med min farmors ord i munnen, finns ingen tvekan om varför jag behövde komma ur min säng idag. Idag behövde bara just jag komma till just precis bara just denna ledsna dam. Om det råder för mig ingen tvekan.

Nu känns det som om min arbetsdag blev meningsfull, trots att jag snuvades på min lediga dag. Imorgon hoppas jag dock verkligen innerligt få min hett efterlängtade sovmorgon ...

*

Att våga ge...

Jag kommer hungrig hem från jobbet vid 12.30. Utanför porten står en äldre grannkvinna vid cykeln och dricker kontrastvätska ur en flaska. Jag hälsar på henne, och hon svarar 
-"Hallå på dig!". Hon fortsätter prata. -"Usch, bussen kommer inte och hämtar mig... den är för sen och jag kan inte vänta längre. Nu måste jag cykla istället till röntgen så jag hinner!". Hon ser trött och stressad ut. -"Och jag måste få i mig en halvliter till av kontrastvätskan också. Vad trött man blir". 
Jag svarar -"Men vet du, jag kan stjutsa dig dit". Hon ser fundersam ut och protesterar -"Nej men, du har väl annat för dig, inte ska du behöva göra det!". -"Jo det kan jag visst, jag skulle ändå bara äta lunch, och den kan vänta en stund till", säger jag. "Dessutom har jag faktiskt ett ärende dit, jag kan ju lika gärna ordna det samtidigt!". Hon ser tveksam och överraskad ut -"Oh tack, vad rar du är! Säkert!?!" utropar damen. Jag nickar och hon låser cykeln och följer sedan mina raska kliv mot bilen. Vi ska bara gå runt 30 meter till parkeringen, men jag hör att hon bredvid mig blir flåsig och pipig i bröstet av den lilla men raska promenaden mot bilen. Jag lugnar stegen och säger att "Det var nog tur du får stjuts för det låter som du behöver ta det lite lugnt". Hon svarar att det nog är sant.

Väl framme vid röntgen vill hon "göra rätt för sig" och ge mig en slant för besväret. Det går jag inte alls med på. För hur ska vi göra världen till en bättre plats, om vi inte kan vara lite generösa mot varandra, när möjlighet till det bjuds och någon behöver en medmänniska. Det säger jag till henne, och då får jag både ett stort leende, en mjuk klapp på kinden och en klapp på handen. -"Oh vad go du är", säger hon. Just det gör mig riktigt glad. Och uppriktigt sagt känns värmen och leendet jag får tillbaks, ofantligt mycket bättre, än om hon betalat mig för den lilla bilfärden. Det är sant att generositet, ödmjukhet och tacksamhet föder glädje mellan människorna.

Jag tänker på alla vackra vardagshjältar som funnits för mig när jag varit i nöd. Sänder vackra tankar till alla vänliga själar som så generöst hjälpt mig. Godhjärtade främlingar som dykt upp när jag varit i knipa, samt förstås alla nära och kära som ställt upp när jag verkligen behövt det. Tackar alla goda krafter som hjälpt mig fram till varma människor och platser. 

Tänker även på de härliga människor som jag fått möta p.g.a att jag vågat vara generös och bjuda dem min hjälp i form av en enkel gest eller min tid. Jag minns den alkoholiserade medelålders mannen som fått hjärnskakning, som jag sällskapade på trottoaren en timma innan jag följde honom hem, då han vägrade kontakta sjukhus... och på den blomsterkvast som han senare hängde på min dörr som tack.

Jag tänker på det nygifta, omaka, högljudda och fnittriga paret på tåget från Stockholm, som alla tittade snett på. De var hungriga och jag bjöd dem min reskost. De hade hungrat sedan Spanien, och gift sig i hemlighet (han var nära dubbelt så gammal som sin brud). Själv kunde jag gott klara mig några timmar hem utan mina frukter och nötter. När de undrade hur de skulle kunna åtgärda gesten sa jag att de gärna fick hjälpa någon annan person i framtiden om de fick möjlighet. Den tanken gillade de. Jag minns den glada konversationen på tåget, och de hurtfriska mailen jag sedan fick av dem, med inbjudan till spelglada kalas på okänd ort i fjärran.

Trots att jag aldrig mer mött många av de där personerna som jag hjälpt, så minns jag dem klart och tydligt med glädje. Kanske minns de även mig? På samma sätt som jag minns så många generösa människor som hjälpt mig, när jag varit rådvill eller i nöd. 

Jag tror på att det lönar sig att vara generös. 

För generositet sprider sig. 

Många gånger när jag hjälpt någon i nöd, frågar denne hur den ska kunna åtgärda gesten. När tillfälle bjuds, hjälp någon annan i nöd... svarar jag då. För så ser vi till att den goda cirkeln får vackra och växande ringar på vattnet. Har vi riktigt tur blir de så stora så att de når oss själva när vi någon gång hamnar i knipa. 

Vad blir världen utan varma leenden och vackra gester?
Var med och hjälp till att skapa en vänligare värld!
Våge ge...

*