Att renovera kräver många beslut.
Materialval, priser, estetik och trender påverkar besluten.
Det miljösnällaste alternativet är förstås att renovera, bygga och omtapetsera så lite/sällan som möjligt... eller inte alls.
När en väl börjat få renoveringsplaner, kan en förstås drunkna i detaljer och information gällande klister, målarfärg, golv, ytor, knoppar, handtag, kranar och kulörer i all evighet.
Huset vi bor i byggdes 1947. Mycket var orört när vi flyttade in. Vi har valt att göra väldigt lite nytt. Jag gillar de sneda köksskåpen, handtagen och skafferiet med lucka för självdrag. Bakbordet. När vi kaklade om valde vi kakel identiskt med det gamla nötta. Och det tog en evighet att enas om kulören på luckorna.
Vi har kvar kornischerna för gardinerna i rummet, fönsterbrädorna i mörk marmor. Och i hallen sitter ännu den rätt slitna men vackra originaltapeten med turkosa ormbunkar från 1947.
Men vitvarorna köpte vi nya, och de skåp vi tvingats byta pga våtskador... inköptes på IKEA. Bänkskivorna i trä kräver lite omsorg förstås. Men det känns fint att olja in dem emellanåt.
Det blir en del kompromisser mellan viljor, smaker, priser och miljöprioriteringar... men vi glömmer inte att vår hus är byggt 1947. Det kräver vår respekt!
14
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar