Idag har jag haft glädjen att få njuta av Teater Martin Mutters föreställning "Hedvig och Max-Olof". Jag är sedan långt tillbaks en vän av teatern, och även om jag numera inte rör mig så mycket inom teaterarbetet, så har jag emellanåt glädjen att få göra en del fotouppdrag med teater framför linsen. Idag var det dock som premiärpublik jag besökte Martin Mutters skolföreställning. Jag har många knytpunkter till dagens utflykt. Bland annat är Teater Martin Mutter en av mina kunder jag gjort en del uppdrag för ... det får jag utveckla mer en annan gång, här ser ni två av mina lågupplösta bilder från deras hemsida.
Frida Nilsson, som skapat boken om Hedvig och Max-Olof är en gammal bekant till mig. Hon är nog numera mest känd för sin tid som programledare för Hjärnkontoret, men jag mötte henne på den tiden hon var Örebroare och tillbringade sin fritid på Nya Teatern. Jag tog hand om ljustekniken i hennes tidiga amatörteaterföreställningar, bl.a. i "Pappa Pellerins dotter". Hon visade tidigt att hon var en engagerad talang. Senare blev hon med i en spännande förening som vi döpte till "Krokpaus". Där arbetade jag med ljussättning och som tekniker för några spännande och annorlunda föreställningar, bl.a. "Först föds man ju", där Frida spelade en viktig roll. Eftersom flera av dem som arbetar på Teater Martin Mutter har rört sig i samma kretsar som mig sedan tonåren har jag roliga minnen med flera av dem, bland annat från Amatörspelen och tiden på Nya Teatern. Nu när jag fotograferat några av deras föreställningar blir även helt nya skådespelare bekanta ansikten för mig. Trevligt är det!
Som premiärpublik möter jag även andra bekanta ansikten. Min Franska-fröken från högstadieåren är där i form av recensent för NA, och en kvinna jag en gång i tiden spelat fiol med jobbar numera som producent på Konserthuset och besöker föreställningen p.g.a det. En av skådespelarna i föreställningen visar sig vara en kvinna från tiden i Krokpaus-föreningen, från föreställningen "FloskelBingo". Ja, och även några andra bekanta ansikten som väcker många fina minnen från gångna tider, besöker föreställningen som publik idag.
Eftersom jag inte har några bilder från dagens föreställning passar jag istället på att visa bilder på Mia Nilsson, regissör för "Hedvig och Max-Olof". Bilderna är från hennes föreställning "Sömmerskans dotter", där hon själv både skrivit föreställningen, regisserat och agerar.
Att möta Mia var en spännande upplevelse för mig. Vi blev liksom vänner på ett ögonkast. Vi hade samarbetat tidigare, men våra kronor trillade inte ner med detsamma. För ca 10 år sedan arbetade jag extra som teatervärd på Örebro Länsteater, och fick då sköta värdskapet i en spännande uppsättning som skedde på olika spelplatser i Örebro. Jag ansvarade för Mia Nilssons del av föreställning, och ledde publiken via buss till Vivalla och sedan vidare via olika scener bland annat utanför Konserthuset och Stortorget till slutscenen på Bosninska föreningen. Jag fotograferade även denna uppsättning för Länsteaterns räkning.
Mias föreställning om Miranda i "Sömmerskans dotter", var en magisk musikalisk saga som berörde mig och publiken. Det var en glädje att ta del av möten med Mia, repetitionerna och fotografera henne "in action", och sedan besöka föreställningen som publik och se slutresultatet. En riktigt härlig föreställning som Mia sedan turnerat med!
Nu planerar Mia att flytta till Luleå, men jag hoppas jag får möjlighet att träffa henne mer trots det.
Vad gäller Teater Martin Mutters föreställning "Hedvig och Max-Olof" har hon, Martin Mutter-teamet och skådespelarna gjort ett duktigt jobb och skapat en fin föreställning som alla i publiken uppskattade. Lågstadie-eleverna var allihopa engagerade och med från start till slut. Den verkade fånga alla besökarna på ett trevligt sätt, och passar nog fler än den målgrupp den vänder sig till. Själv hade jag stor behållning av föreställningen, och är glad att mina barn kommer få besöka föreställningen tillsammans med sina klasser!
Kika gärna in på Mia Nilssons hemsida som AFIRMIA och Teater Martin Mutter:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar